Vilka geotekniska uppgifter en borrning behöver
För en styrd borrning är frågan inte vad marken bär, utan hur den beter sig när ett hål borras, hålls öppet och ett rör dras in. Förundersökningen ska svara på fem frågor.
| Uppgift | Därför spelar den roll för borrningen |
|---|---|
| Jordart och lagerföljd | Styr metod och borrvätska. Lera, silt och sand borras ofta med JT, medan grovt grus och stenig morän ofta kräver AT och en borrvätska som tätar. |
| Block och sten | Kan stoppa borrhuvudet eller leda bort det och skada röret vid indragning. Blockhalten i morän är ofta den största osäkerheten. |
| Bergnivå | Avgör om profilen går i jord, i berg eller genom övergången mellan dem, som ofta är svårast att styra. |
| Grundvatten | Påverkar hålets stabilitet. Artesiskt grundvatten, alltså vatten under tryck i ett slutet magasin, kan strömma upp genom borrhålet. |
| Fyllning | Vanlig i tätort, vid vägbankar och på gamla industritomter. Kan innehålla sten, betong, trä och rester av gamla konstruktioner. |
Befintliga ledningar hör till samma förundersökning men tas fram på annat sätt, se ledningsanvisning inför borrning.
Vad SGU:s kartor visar och var de inte räcker
Kartstudien är första steget och görs i SGU:s kartvisare.
Jordartskartan
Enligt SGU:s produktbeskrivning visar jordartskartan jordarten på ungefär en halv meters djup, under matjord och jordmån. Den redovisar också områden där berget går i dagen eller bara täcks av tunna jordlager, och områden med mycket block i markytan. För en borrning har kartan tydliga begränsningar:
- Den beskriver ytan, inte borrdjupet. Lera på kartan kan ha morän eller berg några meter ned.
- Block markeras bara där de är ovanligt många i markytan. Block i moränen under ytan syns inte.
- Noggrannheten varierar. Kartorna är gjorda för skalor 1:25 000–1:100 000. SGU anger lägesfel från omkring 25 meter i de mest detaljerade delarna till 100–200 meter i de mest översiktliga. Gränserna mellan jordarter är ofta övergångszoner som kan vara 50 meter breda eller mer.
- Fyllning redovisas, men inte vad den innehåller.
Berg i dagen nära sträckningen är en varningssignal: berget kan ligga grunt även där kartan visar jord.
Jorddjup och brunnar
SGU:s jorddjupsmodell interpolerar djupet till berg mellan kända punkter, bland annat brunnsborrningar. SGU kallar den i produktbeskrivningen en mycket översiktlig bild, med betydande osäkerhet när det är mer än flera hundra meter till närmaste mätpunkt. Brunnsarkivet, med jorddjup från enskilda energi- och vattenbrunnar, säger ofta mer om det finns brunnar nära sträckningen.
Tidigare undersökningar
Leta efter undersökningar för vägar, broar och byggnader i närheten. SGI:s geotekniska sektorsportal visar var undersökningar har gjorts och samlar bland annat borrhål från Trafikverkets geotekniska databas. Kommunens arkiv, äldre kartor och flygbilder kan visa igenfyllda diken och gamla tomter.
Hur mycket som behöver undersökas
Oftast behövs ingen särskild geoteknisk undersökning. En borrentreprenör med lång erfarenhet kan i regel bedöma marken utifrån kartor, arkiv och tidigare borrningar i liknande mark, och den bedömningen räcker för metodval och kalkyl. Undersökningar kan behövas när bedömningen är osäker och en överraskning skulle påverka metodval och tidplan mycket. Omfattningen styrs då av borrningens längd, hur säker kartbilden är och vad som står på spel. Ju längre borrning och ju grövre jord, desto fler punkter kan behövas.
| Situation | Rimligt underlag |
|---|---|
| Vanlig passage under väg, gata eller dike, där kartor, brunnar och tidigare erfarenhet stämmer överens | Kartstudie, arkiv och erfarenhetsbedömning. Någon geoteknisk undersökning behövs normalt inte. |
| Vägpassage i morän, eller med berg i dagen i närheten | Ofta räcker erfarenhetsbedömningen. Är det osäkert om JT kommer igenom kan en provborrning med JT ge svaret. Är bergnivån avgörande och okänd kan en jord-bergsondering på båda sidor om vägen, till under planerad profil, behövas. |
| Längre borrning, eller där berget kan korsa profilen | Kan behöva sonderingar längs sträckningen, tätare där bergnivån varierar. Vid längre borrningar i berg kan även kärnborrning bli aktuell, se styrd borrning i berg. |
| Under vattendrag | Kan behöva sonderingar på båda stränderna och vid behov undersökningar från båt eller is, se styrd borrning under vattendrag. |
| Tätort, gamla industriområden och vägbankar | Arkivstudie, provgropar vid in- och utgång och kontroll av om marken kan vara förorenad. |
Provgropar
En provgrop visar jord, sten och fyllning direkt, men bara ned till grävdjupet. Den passar vid in- och utgång, där groparna ändå ska grävas, men når sällan ned till profilen under hindret.
Provborrning längs linjen
Är det osäkert om en passage går att borra med JT kan beställaren begära en provborrning med JT längs den tänkta sträckningen. Den visar om JT kommer igenom, även under väg, spår eller vatten, där vertikala sonderingar är svåra att göra. JT är normalt billigare än AT, så en provborrning som visar att JT fungerar kan sänka kostnaden för hela borrningen. Provborrningen kostar i sig, men syftet är att hålla nere totalkostnaden. Den ger inga jordprover.
Var sonderingarna ska ligga
När sonderingar behövs ska varje punkt svara på en fråga som påverkar borrningen. Placera dem:
- vid in- och utgång, där borrningen går genom ytlagren och där rigg och gropar ska stå
- vid hindret, där profilen ligger djupast
- där kartan visar en jordartsgräns eller berg i dagen nära linjen, och tätare där bergnivån kan korsa profilen.
Sonderingen ska gå tydligt under den planerade profilen, så att profilen kan sänkas om det behövs. Stoppar den mot något hårt behöver den gå några meter ned i det som ser ut som berg. Annars går det inte att skilja ett stort block från fast berg.
Varför inte i själva borrlinjen?
Ett sonderingshål i borrlinjen blir en svag punkt. När borrhuvudet passerar med trycksatt borrvätska kan vätskan hitta hålet och tränga upp till markytan, och ett kvarlämnat rör eller en avbruten stång kan stoppa borrhuvudet. Hålen läggs därför vid sidan av linjen, så långt bort att borrhuvudet inte når dem om banan avviker i sidled, men så nära att marken är densamma.
Efteråt tätas hålen, till exempel med bentonit, särskilt där de går genom tät lera ned i vattenförande lager. Där artesiskt grundvatten kan finnas kan ett otätat hål läcka länge. Svenska kraftnät beskriver till exempel hur de tätar hål med bentonitstavar där artesiskt vatten kan läcka.
Sonderingar i vägområdet och nära spår kräver kontakt med väghållaren eller Trafikverket och trafikanordningar, så de behöver planeras in i tid.
Rita in sonderingspunkterna i samma plan och profil som borrbanan och lämna över dem till borrentreprenören. Då vet borraren var hålen ligger och hur bergnivån förhåller sig till profilen.
Vem ska beställa undersökningen?
Huvudregeln är att den som ansvarar för projekteringen också tar fram underlaget för den.
Utförandeentreprenad
I en utförandeentreprenad enligt AB 04 projekterar beställaren. Enligt kap. 1 § 6 tredje stycket förutsätts beställaren ha lämnat de uppgifter i förfrågningsunderlaget som kan fås vid en fackmässig undersökning av den fastighet som berörs. Den som har lämnat uppgifterna svarar för att de är riktiga. Saknas uppgifter ska förhållandena enligt § 8 antas vara sådana som kunnat förutses vid en fackmässig bedömning.
För ledningar i statligt vägområde anger Trafikverket i broschyren Ledningsarbete inom det statliga vägområdet att ledningsägaren ansvarar för att nödvändiga markundersökningar utförs och att resultatet beaktas i projekteringen.
Totalentreprenad
I en totalentreprenad enligt ABT 06 projekterar entreprenören och får större ansvar för att utreda förutsättningarna, men beställaren svarar fortfarande för de uppgifter han själv lämnar. Med kort anbudstid hinner anbudsgivarna sällan undersöka själva, och då prissätts osäkerheten i stället.
Egen entreprenad eller underentreprenad
Borrentreprenaden kontrakteras på olika sätt. Ibland bryts den ut som en egen entreprenad på AB 04 eller ABT 06, och då gäller samma regler direkt mellan beställaren och borrentreprenören. Görs borrningen som underentreprenad ska markunderlaget följa med ned till borrentreprenören, och avvikande mark ska hanteras på samma sätt som i huvudkontraktet.
Vad beställningen bör innehålla
Beställs en undersökning behöver geoteknikern veta att den gäller en styrd borrning. Skriv in:
- planerad borrlinje i plan och profil, med dimension och preliminär metod
- punkternas läge vid sidan av linjen och vilken fråga varje punkt ska besvara
- sonderingsdjup i förhållande till profilen och till berg
- att hålen tätas och mäts in
- att resultatet redovisas längs borrlinjen, så att lagerföljd och bergnivå kan läsas mot profilen.
Så leder bristande geoteknik till ÄTA
Ett typiskt förlopp: en JT-borrning planeras efter en jordartskarta som visar lera, men under leran ligger blockig morän. Borrhuvudet stoppar mot block, metoden byts till AT, en annan rigg etableras och profilen ritas om. Till det kommer stillestånd, förlorade verktyg och ett övergivet borrhål.
Vem som betalar avgörs av hur marken beskrevs. Svenska Geotekniska Föreningen sammanfattar principen i SGF Notat 1:2023: ligger markförhållandena inom kontraktets beskrivning bär entreprenören risken, och ligger de utanför och fördyrar arbetet bär beställaren den. I notatet påpekas också att många tvister faller tillbaka på de geotekniska handlingarna, där små detaljer kan bli avgörande.
Risken minskar om man
- bedömer marken före anbud, inte efter kontrakt, och undersöker där bedömningen är osäker
- skriver i förfrågningsunderlaget vilka markförhållanden priset bygger på, till exempel bergnivå och block, och hur avvikelser regleras
- anger sina antaganden i anbudet när underlaget är tunt
- anmäler avvikelser direkt och dokumenterar dem i borrprotokollet med läge, djup och vad som kommer upp med borrvätskan.
Mer om vad som driver kostnaden finns i vad styrd borrning kostar.
Konduit är en extern borravdelning för entreprenörer. Vi arbetar med ett fåtal utvalda borrentreprenörer som vi har samarbetat med i många år, och deras erfarenhet gör att en särskild geoteknisk undersökning oftast inte behövs. I anbudsskedet bedömer vi marken utifrån befintligt underlag, pekar på om något behöver kompletteras och var, och skriver in markantagandena i underlaget. Läs mer om våra tjänster.
Vanliga frågor
Räcker SGU:s jordartskarta som underlag för en styrd borrning?
Sällan ensam, men tillsammans med arkiv och en erfaren borrentreprenörs bedömning räcker den ofta. Kartan visar jorden på ungefär en halv meters djup, inte block under ytan eller var berget börjar. Sonderingar kan behövas där bergnivån är osäker och avgör metodvalet, till exempel vid längre borrningar eller där berget kan korsa profilen.
Varför ska sonderingar inte göras i borrlinjen?
Ett hål i linjen kan bli en väg upp för borrvätskan, och kvarlämnat material i hålet kan stoppa borrhuvudet. Lägg punkterna vid sidan av linjen och täta hålen efteråt.
Vem betalar om borrningen möter berg som inte fanns i underlaget?
Det avgörs av avtalet och av hur marken beskrevs i förfrågningsunderlaget. Ligger berget utanför det som beskrevs, eller det som kunnat förutses vid en fackmässig bedömning, blir det normalt en ÄTA. Anmäl avvikelsen direkt och dokumentera den.
Kan man provborra längs linjen i stället för att sondera?
Ja, när frågan är om JT kommer igenom. På beställarens begäran kan en provborrning med JT visa om passagen går att borra med JT, som normalt är billigare än AT. Provborrningen kostar, men syftet är att hålla nere totalkostnaden. Den ger inga jordprover, så där jordart eller bergnivå behöver vara känd i detalj kan sonderingar ändå behövas.