Styrd borrning under vattendrag

Därför används styrd borrning under vattendrag

Traditionellt grävs ledningar ner i botten, ofta med fångdammar eller förbiledning. Det ger arbete i vattnet, grumling och ingrepp i stränderna.

Vid styrd borrning går ledningen i stället under botten. Riggen står på land, borrhålet styrs under vattendraget och upp på andra sidan, och ledningen dras sedan in i hålet. Fördelarna:

• Inget schaktarbete i vattnet vid en passage från land till land – ingen maskin i fåran, ingen spont eller fångdamm.
• Ingen förbiledning – vattnet behöver varken dämmas upp eller ledas om.
• Liten risk för grumling, så länge borrvätskan hålls under kontroll.
• Stränder och vegetation lämnas orörda och behöver inte återställas.

Länsstyrelsen Stockholm lyfter fram styrd borrning som ett sätt att minimera ingrepp i vattenområden vid ledningsdragning. Ett misslyckat borrhål under vatten är däremot svårare att rätta till än ett på land, så förarbetet väger tyngre. Läs mer i vår guide till styrd borrning och om styrd borrning under väg och järnväg.

Vattenverksamhet, anmälan och tillstånd

Vattenverksamhet regleras i 11 kap. miljöbalken. Dit hör bland annat att uppföra anläggningar, fylla, gräva eller spränga i ett vattenområde och att leda bort grundvatten. Ett vattenområde är det som täcks av vatten vid högsta förutsebara vattenstånd, alltså även mark som bara översvämmas vid höga flöden.

Ledning i vattenområde ska anmälas

Att lägga ner eller byta en kabel, ett rör eller en ledning i ett vattenområde ska anmälas enligt 19 § förordningen (1998:1388) om vattenverksamheter, normalt till länsstyrelsen. Länsstyrelsen prövar då om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan. Beslutet ska fattas inom åtta veckor från anmälan, men fristen får förlängas, och arbetet får inte starta före beslutet.

Förordningen sätter ingen ytgräns för själva ledningen. Innebär ledningsdragningen grävning, schaktning, muddring eller fyllning på en större bottenyta än 500 m² i ett vattendrag eller 3 000 m² i andra vattenområden, till exempel sjö eller hav, krävs däremot tillstånd från mark- och miljödomstolen (19 § p. 2–5). Länsstyrelsen kan också kräva en tillståndsansökan om åtgärden kan antas medföra betydande miljöpåverkan eller påverkar enskilda intressen. Är det uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom verksamhetens inverkan på vattenförhållandena behövs varken anmälan eller tillstånd (11 kap. 12 § miljöbalken), men den bedömningen ansvarar verksamhetsutövaren för.

Är borrning under botten vattenverksamhet?

Länsstyrelserna i bland annat Stockholm och Västra Götaland skriver att korsning av bäckar och diken är vattenverksamhet ”såvida du inte trycker eller borrar ledningen under vattendraget”, och Länsstyrelsen Skåne räknar att trycka en ledning under ett vattendrag till åtgärder som inte är vattenverksamhet. En borrning helt under botten, med in- och utgång på land utanför vattenområdet, kräver alltså ofta ingen anmälan. Det kan ändå bli vattenverksamhet om

• en in- eller utgångsgrop hamnar inom vattenområdet, till exempel på en strandäng som översvämmas,
• borrningen går ut på botten, som vid en sjöledning,
• gropar länshålls så att grundvatten leds bort, eller
• rörsträngen läggs tillfälligt i vattnet.

Kan åtgärden väsentligt ändra naturmiljön kan den i stället behöva anmälas för samråd enligt 12 kap. 6 § miljöbalken. Länsstyrelsernas webbsidor är vägledning, inte beslut, så stäm av med länsstyrelsen för varje passage.

Strandskydd

Strandskyddet omfattar normalt land och vatten 100 meter från strandlinjen. Sedan 1 juli 2025 gäller det inte vid insjöar på högst en hektar eller vattendrag som är högst två meter breda, om inte länsstyrelsen har beslutat annat. Strandskydd gäller inte heller vid sjöar och vattendrag som anlagts efter den 30 juni 1975. Inom området får man bland annat inte utföra anordningar som hindrar allmänheten från att färdas fritt, eller väsentligt förändra livsvillkoren för djur och växter. Förbuden gäller inte byggande av en starkströmsledning enligt nätkoncession för linje, eller en verksamhet som har tillstånd enligt miljöbalken (7 kap. 16 §). Det är kommunen, i vissa fall länsstyrelsen, som prövar om borrplatser och rörsträng kräver dispens.

Natura 2000, artskydd och andra skydd

Åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd enligt 7 kap. 28 a § miljöbalken, även om riggen står utanför området. Tillståndet prövas normalt av länsstyrelsen, men av mark- och miljödomstolen om åtgärden också kräver tillstånd som vattenverksamhet (7 kap. 29 b §). Därtill kommer artskyddsförordningen, naturreservat, vattenskyddsområden och fornlämningar.

Markägare och vattenrätt

Länsstyrelsen Stockholm anger att en anmälan ska innehålla godkännanden från berörda fastighetsägare och vattenrättsinnehavare. Kommer parterna inte överens, till exempel om ersättning, krävs i stället tillstånd från mark- och miljödomstolen. Ledningens rätt att ligga kvar säkras med avtal eller ledningsrätt.

Borrprofil och djup under botten

Borrprofilen avgör hur djupt ledningen hamnar, hur lång borrningen blir och hur stor risken är att borrvätska når botten. Inget djup passar alla passager. Täckningen bestäms av:

• Bottnens lägsta nivå längs passagen, och att fåran kan flytta sig över tid.
• Erosion i strömmande vatten, i ytterkurvor och vid höga flöden.
• Framtida rensning, muddring och ankring.
• Lösa sediment. Gyttja, dy och lös lera ger dåligt mothåll mot trycket i borrhålet.
• Krav från ledningsägare, beställare eller myndighet.

Djup och längd hänger ihop. Borrningen går in i en vinkel, böjs av med en radie som både borrstänger och ledning klarar och planar ut under botten. Ju djupare passagen, desto längre borrning, och stålrör kräver betydligt större böjradie än PE-rör.

Rigg, gropar och borrvätskesystem placeras på land utanför vattenområdet, med marginal till ytor som översvämmas. På mottagningssidan behövs helst plats för hela rörsträngen. Saknas den kan strängen svetsas i etapper under indragningen, men varje stopp ökar risken att röret fastnar. I Borrplaneringskalkylatorn kan du räkna på längd, djup, vinklar, böjradie och täckning för en tänkt profil.

Geoteknik under vatten

Under en å eller sjö kan lagren skifta snabbt: gyttja och dy överst, därunder lera, silt, sand och grus, morän med block och till sist berg. Lagerföljden styr metodvalet: JT-borrning (jetborrning) i lera, silt, sand och finare grus, AT-borrning, med rullborrkrona eller hammare, i morän med block, blandad mark och berg. Lagren påverkar också valet av borrvätska och risken för läckage. Ett oväntat blockstråk kan stoppa en borrning som projekterats för lera. Läs mer om styrd borrning i berg.

Ofta räcker befintliga uppgifter och erfarenhet av liknande passager. Där undersökningar behövs är de svårare och dyrare att göra under vatten. Sonderingar vid stränderna är enkla, men ute i vattnet krävs båt, flotte eller is vintertid. Ekolodning ger bottenprofilen, och geofysik kan visa lager och bergnivå men behöver kontrolleras mot sonderingar. Leta också efter äldre undersökningar från broar och ledningar i närheten.

Kontrollera tidigt om sedimenten kan vara förorenade. Länsstyrelsen Västra Götaland skriver i sitt handläggarstöd om föroreningar och vattenverksamhet att styrd borrning kan väljas för att lägga ledningen på större djup, under förorenade sediment, så att arbetet inte kommer i kontakt med dem, och att borrkax från ett förorenat område behöver tas om hand. Befintliga ledningar kontrolleras via Ledningskollen, men anslutningen är frivillig, så alla ledningar finns inte med.

Borrvätska och risk för läckage till vattnet

Vid JT-borrning är borrvätskan vatten och bentonit, ibland med tillsatser, och vid hammarborrning används borrmudd. Borrvätskan bär ut borrkax, stabiliserar hålet och minskar friktionen vid indragningen.

Under vatten är borrvätskan den största miljörisken. Blir trycket i borrhålet högre än jorden klarar, eller hittar vätskan en väg genom grovt grus eller sprickor, kan den tränga upp till botten, ett så kallat frac-out. Bentonit är en naturlig lera, men i vattnet ger den grumling och kan lägga sig på botten. Ett läckage under vatten är också svårt att samla upp.

Så förebyggs läckage

• Rätt profil och täckning, särskilt nära stränderna där täckningen är minst.
• Tryckkontroll – borrvätsketrycket följs löpande, helst med en tryckgivare i borrhuvudet, och pumpflöde och framdrift anpassas så att trycket håller sig under vad marken tål.
• Kontroll av returflödet – minskad retur är ofta första tecknet på att vätskan tar en annan väg.
• Bevakning av vattnet under pilotborrning, rymning och indragning.
• Anpassad borrvätska – recepturen anpassas efter marken för att täta hålväggen och hålla trycket nere. Beställaren kan kräva att tillsatser utöver bentonit redovisas och godkänns i förväg.

Beredskapsplan

Före start ska det finnas en plan för läckage: vem som stoppar pumpningen, vilken utrustning som finns för att begränsa och suga upp vätska, vem som informerar beställare och tillsynsmyndighet och hur allt dokumenteras. Länsstyrelsen kan också förelägga om försiktighetsmått i ett anmälningsärende.

Använd borrvätska och borrkax

Borrvätskan samlas upp vid borrplatsen och renas nästan alltid för återanvändning. Det som blir över är avfall, och att sprida det på mark eller använda det som fyllnad kan kräva anmälan eller tillstånd. Stäm av hanteringen med kommunens miljöförvaltning.

Genomförande steg för steg

1. Förundersökning – ledningar, bottenprofil, geoteknik, skyddade områden och fastighetsägare.
2. Samråd och anmälan – besked från länsstyrelsen, eventuell anmälan och strandskyddsdispens samt avtal med markägare.
3. Projektering – borrprofil, metod (JT eller AT), rör, borrvätskeplan, beredskapsplan och etableringsytor.
4. Etablering på avstånd från stranden – rigg, borrvätskesystem och uppsamling på land, med skydd mot spill av bränsle och olja.
5. Pilotborrning – ett styrt pilothål borras under vattnet. Över bredare vatten används styrsystem som inte kräver att någon går ovanför borrhuvudet.
6. Rymning – hålet rymms upp i ett eller flera steg till rätt diameter.
7. Indragning – den färdigsvetsade rörsträngen dras in i ett sammanhängande moment. Större rör kan vattenfyllas för att motverka flytkraften.
8. Inmätning – borrbanans läge redovisas från pilotborrningens mätdata, rörändarna mäts in och resultatet jämförs med den projekterade profilen. Vid krav på verifierat rörläge kan ledningen kontrollmätas med ett gyroverktyg som dras genom röret.
9. Dokumentation och återställning – borrprotokoll, lägesdata, egenkontroller och relationsunderlag lämnas över, och borrplatserna återställs.

Risker vid borrning under vatten

Borrvätskeläckage

Läckage av borrvätska är den största risken under vatten. Förebyggande åtgärder och beredskapsplan beskrivs under borrvätska och risk för läckage till vattnet.

Ras i lösa sediment

I lös sand, grus och sediment kan hålet rasa innan ledningen är på plats. Risken minskas med rätt borrvätska, lagom stora rymningssteg och så kort tid som möjligt mellan sista rymningen och indragningen.

Hantering av rörsträngen

Strängen läggs på rullar med fri väg mot mottagningsgropen. Ett avbrott mitt i indragningen är svårt att komma tillbaka från, så svetsar och dragutrustning kontrolleras före start.

Väder och högvatten

Höga flöden kan översvämma borrplatser, och is gör det svårare att upptäcka ett läckage. Etableringen placeras över de nivåer vattnet kan nå, och tidpunkten väljs efter flöden och väder.

Så hjälper Konduit till

Konduit är en extern borravdelning för mark-, VA-, el-, fiber- och infrastrukturentreprenörer. För en vattenpassage får du en kontakt för hela borrdelen:

• Anbudsstöd – bedömning av passagen, risker och prisunderlag.
• Metodval och underlag – val mellan AT och JT, borrprofil och tekniskt underlag för passagen och för kontakten med länsstyrelsen.
• Rätt utförare – kontraktering av en av de få utvalda borrentreprenörer som vi har samarbetat med i många år.
• Produktionsstyrning – uppföljning, avvikelser och ÄTA.
• Dokumentation – borrprotokoll, inmätning och relationsunderlag.

Konduit äger inga borriggar, så vi väljer den borrentreprenör som passar din passage, var i Sverige den än ligger. När rörtryckning eller jordraket passar passagen bättre kan vi erbjuda det också. Läs mer om våra tjänster för styrd borrning eller skicka en förfrågan om din vattenpassage.

Vanliga frågor