Styrd borrning under väg och järnväg

Därför borrar man under väg i stället för att schakta

En öppen schakt tvärs över en väg betyder avstängda körfält, omledd trafik, arbete nära fordon och en lagning i beläggningen som ska hålla i många år. Vid styrd borrning ligger arbetsplatserna vid sidan av vägen, och körbanan lämnas orörd.

Väghållarna vill också ha det så. I Trafikverkets standardvillkor för ledningsärenden står att tryckning eller borrning ska användas när en ledning korsar en statlig väg, eftersom en genomgrävning ökar risken för sättningar och tjällyft. Genomgrävning tillåts bara i särskilda fall efter en enskild prövning.

Återställningen blir också mindre. Grävs vägen upp ska hela vägbredden återställas om mer än halva körbanan har påverkats, annars minst halva bredden. Vid borrning återställs i regel bara gropar och ytor vid sidan av vägen.

Jämfört med rörtryckning, som går i rak linje från en tryckgrop, kan styrd borrning följa en böjd profil och passera under diken, trummor och befintliga ledningar i samma borrning. Metoden beskrivs i guiden om styrd borrning.

Tillstånd för ledning under statlig väg

För statliga vägar är Trafikverket väghållningsmyndighet. Enligt 44 § väglagen (1971:948) får ledningar inte dras inom ett vägområde utan väghållningsmyndighetens tillstånd. Vägområdet omfattar mer än vägbanan, till exempel diken, slänter, säkerhetszon och trummor. En borrning under vägen kräver därför tillstånd, oavsett ledningstyp.

Så går ansökan till

Ledningsägaren ansöker via Trafikverkets e-tjänst Ledningsärenden eller på blankett. Ett ombud, till exempel en entreprenör, ska bifoga fullmakt. Vid samförläggning behöver varje ledningsägare ett eget tillstånd. Själva tillståndet är avgiftsfritt, men ledningsägaren måste godkänna Trafikverkets standardavtal, och för en ny längsgående ledning tar Trafikverket ut en engångsersättning.

Ansökan ska ange ledningsägare, läge i vägområdet, typ av arbete och tidpunkt, med översiktskarta, detaljkarta och foton. Där standardvillkoren inte kan hållas ska ansökan beskriva hur, var och varför avvikelsen sker. En ansökan får omfatta högst fem vägar.

Handläggningstid och villkor

Trafikverket har som mål att börja handlägga ett ledningsärende inom två månader och redovisar aktuella handläggningstider på sin webbplats. Räkna med månader, inte veckor. För ledningar som ska ingå i ett elektroniskt kommunikationsnät för allmänt ändamål ska ärendet enligt 44 § väglagen avgöras inom fyra månader från att ansökan kom in, om inte ärendets omfattning eller andra särskilda omständigheter kräver längre tid.

Tillståndet innehåller villkor för utförandet och en bilaga med krav på trafik- och skyddsanordningar. Minst en vecka före start ska Trafikverkets entreprenör kontaktas, och en kvalitetsplan ska vara upprättad.

Kommunal gata och enskild väg

Statliga vägar sköts av Trafikverket, kommunala gator och vägar av kommunen och enskilda vägar av vägföreningar, samfällighetsföreningar eller fastighetsägare, enligt Trafikverkets sida om väghållaransvar. Väghållaren för en viss sträcka syns i NVDB på karta.

Kommunal gata

På kommunala gator ger kommunen tillstånd, normalt genom schakttillstånd (grävtillstånd) och en godkänd trafikanordningsplan, TA-plan, ibland också en tillfällig trafikföreskrift. Kommunen tar ut avgifter. Även när man borrar under gatan är start- och mottagningsgroparna schakter som kräver tillstånd.

Reglerna är lokala och skiljer sig mellan Sveriges 290 kommuner. Det är den aktuella kommunens schaktbestämmelser och tekniska handbok som gäller, och Konduit kontrollerar dem i planeringen. Som ett exempel ska ansökan enligt Alingsås kommuns schaktbestämmelser göras senast tio arbetsdagar före start, TA-planen följa SKR:s handbok Gatuarbete i tätort och ledningsanvisning begäras via Ledningskollen. Andra kommuner kan ha andra tider och krav. Är kommunen väghållare för allmän väg enligt väglagen gäller 44 § även där.

Enskild väg

Väglagen gäller allmänna vägar, så 44 § gäller inte enskilda vägar. Där behövs en överenskommelse med väghållaren, oftast en samfällighetsförening eller vägförening, och med berörda fastighetsägare. Krav på djup och återställning sätts av väghållaren, så kontrollera med väghållaren innan profilen låses. Ledningsägaren behöver också säkra rätten att ha ledningen kvar, till exempel genom avtal eller ledningsrätt.

Borrning under järnväg

Ska en ledning korsa en järnväg som Trafikverket förvaltar krävs avtal med Trafikverket och tillstånd att beträda järnvägsfastigheten. Själva ansökan är gratis, men Trafikverket tar ut en engångsersättning när avtalet för en ny ledning upprättas. Arbetet, även schakt vid sidan av spåret, får inte påbörjas innan avtalet är upprättat.

Ansökan görs med en blankett per korsningsplats, med läget som bandel och km+m eller koordinater i SWEREF 99 TM, kartunderlag och tvärsektion. Den ska bland annat ange rördrivningsmetod och skyddsrörets längd och dimension. Trafikverket angav i oktober 2026 en normal handläggningstid på 60 arbetsdagar.

Krav vid korsning av spår

För markkablar som korsar järnväg anger Trafikverket bland annat:

• tryckning eller borrning i det närmaste vinkelrätt mot spåret
• minst 2,0 meter från överkant rör till underkant räl
• minst 1,0 meter till dikesbotten eller dräneringsledning
• mer än 7 meter från groparnas närmaste schaktkant till närmaste spårmitt, på båda sidor

För rörledningar för vätskor och gaser, till exempel vatten, tryckavlopp, fjärrvärme och gas, gäller TDOK 2014:0945 Förläggning av ledningar och ledningskorsningar inom eller intill järnväg – KRAV, med råd i TDOK 2014:0946. Där krävs också skyddsrör för tryckledningar som vattenledning, tryckavlopp och fjärrvärme, minst 1,5 meter jordtäckning inom 15 meter från närmaste spårmitt och ingen sprängning i bankroppen. Vid rördrivning ska ett kontrollprogram finnas, spårläget mätas in före och efter och en besiktningsman med spårteknisk kompetens närvara. Kontrollera gällande version för din ledningstyp.

Arbete i spårområdet kräver tillstånd, och ledningens slutliga läge och utformning ska redovisas för Trafikverket efteråt.

Tekniska krav vid korsning

Täckning under vägkropp och diken

Under statlig väg ska en korsande ledning enligt standardvillkoren ligga minst 1,5 meter under vägytan och minst 0,55 meter under dikesbotten i väl rensat skick. Enligt Trafikverkets broschyr Ledningsarbete inom det statliga vägområdet ska den dessutom ligga under tjäldjupet där normalt tjäldjup överstiger 1,5 meter. Korsningen ska vara vinkelrät eller nästan vinkelrät mot vägen. På kommunala och enskilda vägar sätter väghållaren kraven.

Diket styr ofta djupet, eftersom kravet räknas från en rensad dikesbotten. I Borrplaneringskalkylatorn kan du lägga in varje korsning längs sträckan och kontrollera täckningen mot kravet.

Gropar, trummor och vägportar

Tryck- eller borrgropar placeras från dikesbotten eller släntfoten och utåt, minst 3,5 meter från vägbanekant till närmaste schaktkant. Korsningen ska hålla minst 10 meter till vägtrummor och 3 meter till sidotrummornas ändar, och vid vägportar ska tryckning ske minst 10 meter från konstruktionen om inget annat meddelats. Detaljerna finns i Trafikverkets broschyr Ledningsarbete inom det statliga vägområdet (publikation 2022:129).

Skyddsrör

Trafikverkets villkor för statlig väg har inget generellt krav på skyddsrör vid varje korsning. Varje ledning som korsar vägkroppen ska dock vara åtkomlig för reparation utan schaktning i vägbanan. Ligger ledningen i skyddsrör ska röret antingen ge utrymme att dra ut ledningen eller vara så stort att reparationen kan göras utan att ledningen dras ut. Ledningar, förstärkta rör och skyddsrör ska dimensioneras för trafiklast, laster under byggtiden och väghållningsfordon utanför vägbanan.

Ledningar för brandfarlig gas som korsar en väg ska ligga i skyddsrör eller i rör med motsvarande funktion. Undantag kan bara medges för andra vägar än motorväg och motortrafikled i tättbebyggt eller detaljplanerat område, där ledningsnätet har regelbunden tillsyn och trafiken lätt kan ledas förbi vid rörbrott. Självfallsledningar för VA behöver i regel inget skyddsrör, om inte mark- och belastningsförhållanden eller rörmaterialet motiverar det.

Befintliga ledningar, sättningar och borrvätsketryck

Avstånd till befintliga ledningar bestäms av respektive ledningsägare, och läget måste vara känt innan profilen bestäms.

Korsningen får inte ge bestående sättningar, upphöjningar eller ojämna tjällyft i vägkroppen. Uppstår sättningar kan väghållningsmyndigheten åtgärda dem på ledningsägarens bekostnad enligt 6 kap. 4 § vägförordningen. I praktiken handlar det om att rymma till rätt håldiameter, hålla hålet fyllt med borrvätska och följa returflödet. För högt borrvätsketryck vid liten täckning kan spräcka upp marken så att vätska tränger upp i vägkroppen och lyfter ytan. Profilen behöver därför tillräcklig täckning under hela vägområdet, och trycket ska följas under borrningen.

Planering och genomförande steg för steg

1. Väghållare. Ta reda på vem som är väghållare och om järnväg eller Trafikverkets mark berörs.
2. Ledningsanvisning. Begär ledningsanvisning via Ledningskollen, en kostnadsfri tjänst som drivs av Post- och telestyrelsen. Alla ledningsägare är inte anslutna, så kontakta vid behov övriga direkt.
3. Geoteknik. För statlig väg anger Trafikverkets villkor att ledningsägaren ansvarar för att nödvändiga markundersökningar utförs och att resultatet beaktas i projekteringen. Vem som tar fram dem avgörs av avtalet och entreprenadformen. För en vanlig vägpassage räcker ofta befintliga uppgifter och erfarenhet av marken, och särskilda undersökningar behövs normalt inte. Är det osäkert om JT-borrning tar sig igenom kan en provborrning med JT göras på beställning. Berg och block påverkar metodvalet, se styrd borrning i berg.
4. Borrprofil. In- och utgångspunkter, ingångsvinkel, djup under väg och diken, avstånd till trummor och den minsta böjradie som både borrstängerna och röret klarar.
5. Ansökan och markåtkomst. Tillstånd hos väghållaren och avtal med markägare för gropar utanför vägområdet.
6. Trafik och arbetsmiljö. Villkoren för trafik- och skyddsanordningar eller kommunens TA-plan, kontakt med väghållarens entreprenör och en kvalitetsplan.
7. Etablering. Rigg och gropar utanför vägbanan, på de avstånd tillståndet anger.
8. Pilotborrning. Ett styrbart borrhuvud följer profilen. Djup och lutning läses av och dokumenteras en gång per borrstång. Under spår läses läget av oftare som extra kontroll.
9. Rymning. Hålet rymms upp till den dimension röret eller skyddsröret kräver.
10. Indragning. Röret dras in medan hålet hålls fyllt med borrvätska.
11. Inmätning och återställning. Ledningens läge mäts in och gropar och ytor återställs.
12. Slutanmälan och relationsunderlag. Inmätning och borrprotokoll lämnas till ledningsägaren, och till väghållaren när tillståndet eller avtalet kräver det. Vid järnväg ska ledningens slutliga läge och utformning delges Trafikverket. För statlig väg görs slutanmälan i e-tjänsten, med fakturaunderlag för ny längsgående ledning, så att slutbesiktning kan ske.

Vanliga misstag

• Ansökan skickas för sent. Tillståndet ligger ofta på den kritiska linjen. Skicka in ansökan så snart profilen är klar, och vänta inte tills borrföretaget är bokat.
• Okända befintliga ledningar. Ledningskollen når bara anslutna ledningsägare. En missad ledning kan betyda skadad ledning, stopp och ny profil.
• För grunt under dike eller trumma. En profil som klarar 1,5 meter under vägytan kan ändå hamna för nära ett rensat dike. En ansökan som inte uppfyller kriterierna kan Trafikverket avsluta, och då måste den göras om.
• Ingen plats för gropar. Gropar och etablering utanför vägområdet kräver markägarens medgivande. Det behöver vara klart innan tidplanen låses.
• Saknad slutanmälan och dokumentation. Anmäls arbetet inte som klart senast två veckor efter att tillståndet gått ut stänger Trafikverket ärendet utan besiktning. Eftersom garantitiden börjar först efter godkänd slutbesiktning står ledningsägaren då för framtida skador utan bortre gräns.

Så hjälper Konduit till

Bakom Konduit finns många års erfarenhet av Trafikverkskontrakt och av markförhandling med fastighets- och ledningsägare. Vi vet vad väghållare granskar och var korsningar brukar fastna: djupet under diket, gropar utanför vägområdet och dokumentationen efteråt.

Som extern borravdelning tar vi ett samlat ansvar för borrningen: anbuds- och kalkylstöd, metodval mellan AT och JT, tekniskt underlag för korsningen och tillståndsansökan, kontraktering av rätt borrentreprenör bland de få utvalda som vi har samarbetat med i många år, produktionsstyrning, ÄTA och dokumentation fram till relationsunderlag. När rörtryckning eller jordraket passar korsningen bättre kan vi erbjuda det också. Vi arbetar i hela Sverige. Läs mer om våra tjänster för borrentreprenaden eller skicka en förfrågan om din korsning.

Vanliga frågor