Så kan en borrning ge sättningar och slukhål
Vid styrd borrning rymms pilothålet upp, som tumregel till ungefär 1,2–1,5 gånger rörets ytterdiameter. Det exakta måttet beror på jordart, djup och borrvätska. Spalten runt röret fylls av borrvätska som stöttar hålväggen, se guiden om styrd borrning. Sättningar uppstår när mer jord tas ut än röret ersätter, eller när hålet tappar sitt stöd. Tre orsaker är vanligast.
För stort hål
Varje rymningssteg ökar volymen som marken måste bära över. Ett rör med ytterdiametern 110 millimeter i ett hål på 165 millimeter lämnar en ringspalt på omkring 1,2 kubikmeter i en 100 meter lång borrning. Försvinner borrvätskan ut i marken, eller rasar hålväggen, sjunker jorden ovanför ned i spalten. I sand och grus kan hålrummet arbeta sig uppåt tills det når ytan som ett slukhål.
Urspolning
Vid JT-borrning löser borrvätskan upp jorden framför borrhuvudet. I lös sand och silt med grundvatten kan ett stort flöde, eller ett borrhuvud som står still och spolar, tvätta ur ett hålrum som är mycket större än borrhålet. Det syns inte i borrprotokollet, men kan märkas på mängden jord som kommer upp med borrvätskan, se kontrollerna nedan.
För litet täckdjup
Ju grundare banan går, desto mindre jord finns det som kan valva sig över hålet. Ett hålrum strax under en beläggning eller en platta kan stå kvar en tid och sedan ge vika under trafik eller efter kraftigt regn. Banan är grundast vid in- och utgången, så där är risken störst.
En sättning kan alltså visa sig först när riggen har lämnat platsen. Ett hål som blir kvar efter en avbruten borrning under en byggnad eller väg bör fyllas, till exempel med bentonit eller ett cementbaserat bruk.
Ett exempel är E4 vid Torsboda i Timrå, där en borrning för ledningar under vägen enligt SVT underminerade vägbanan och gav flera slukhål. Vägen lagades tillfälligt och skulle våren 2025 grävas upp och lagas permanent. Vilken borrmetod som användes framgår inte av rapporteringen.
Hävning: när borrvätsketrycket lyfter marken
Blir borrvätsketrycket i hålet högre än jordlagren ovanför tål, spricker marken upp och vätskan pressas ut i sprickor och genomsläppliga lager. Nära ytan kan det lyfta och spräcka beläggningen.
Trycket stiger särskilt när hålet sätts igen, till exempel när borrkaxet inte hinner spolas ut, när svällande lera kletar eller när rymmaren dras för fort. I en fältstudie av hävning vid styrd borrning från 2005 nämner Lueke och Ariaratnam rymningstakt, borrhålstryck, verktyg, täckdjup, spaltens storlek och markens egenskaper som faktorer.
Under en betongplatta
Att borra under en betongplatta kräver extra försiktighet. Under en platta på mark finns normalt ett kapillärbrytande lager av makadam eller singel, och i det sprids borrvätska lätt. Vätskan kan lyfta plattan eller ta sig in i avloppsledningarna under den och komma upp i golvbrunnar. Vid källare kan den tränga in via dräneringen runt grunden. Mer om läckage finns i artikeln om bentonit och borrvätska.
Hur nära och hur djupt under en byggnad?
Under statlig väg kräver Trafikverket minst 1,5 meter till vägytan, se styrd borrning under väg och järnväg. För att borra under en husgrund finns ingen motsvarande generell regel. Djupet avgörs av hur huset är grundlagt, vilken jord det står på och hur stort hålet blir.
| Grundläggning | Ta reda på | Risk vid borrning |
|---|---|---|
| Platta på mark | Tjocklek, kantbalkar, kapillärbrytande lager och ledningar under plattan | Borrvätska sprids i makadamlagret och lyfter plattan |
| Källare | Källargolvets nivå och dräneringen | Banan måste ligga tydligt under golvet. Vätska kan tränga in via dräneringen |
| Grundsulor och plintar | Nivå och bredd | Jorden under sulan bär husets last. Hålrum eller hävning där påverkar grunden direkt |
| Pålar | Läge, lutning och längd | Lägena är inte alltid dokumenterade. En träffad påle skadas, och borrhuvudet kan fastna eller vika av |
Som utgångspunkt ska banan ligga i orörd jord under grundläggningen, inte i fyllningen eller i det kapillärbrytande lagret, och djupare ju grövre hålet är och ju lösare jorden är. Djupet bedöms av borrentreprenören, vid behov tillsammans med en geotekniker eller konstruktör.
Avståndet till startgropen
Med en ingångslutning på 20 procent krävs minst 15 meter i plan för att nå 3 meters djup, och bågen ned till plan bana gör sträckan längre. Startgropen hamnar därför ofta en bra bit från huset.
Lokalisering under huset
Sökaren bärs normalt på markytan ovanför borrhuvudet, vilket under ett hus kräver tillträde inomhus. Armering, golvvärme och elinstallationer kan störa signalen. Det finns sonder med låga frekvenser avsedda för armerad betong, och där sökaren inte fungerar behövs ett kabelbundet styrsystem.
Husets egna ledningar
Privata ledningar på tomten finns sällan registrerade hos någon ledningsägare. Fråga fastighetsägaren om avlopp, dränering, slangar till bergvärme, brunn, oljetank och serviser för el och fiber. Övriga ledningar tas fram med ledningsanvisning via Ledningskollen, och kraven på avstånd beskrivs i avstånd till befintliga ledningar.
Begär husets ritningar ur kommunens bygglovsarkiv. Sektioner och eventuella konstruktionsritningar kan visa grundläggningssätt, källardjup och ibland pålplan. För äldre hus saknas de ibland.
Kontroller före, under och efter borrningen
Inför markarbeten nära byggnader görs ofta en riskanalys som anger vad som ska besiktas och mätas, och ett kontrollprogram med mätintervall och stoppgränser. Samma upplägg passar en borrning.
| Skede | Kontroll | Syfte |
|---|---|---|
| Före | Förbesiktning med foton av befintliga sprickor och skador | Visar skicket före start |
| Före | Sättningsdubbar och nollmätning av deras höjd | Ger utgångsvärden att jämföra med |
| Före | Inventering av brunnar, källare, dräneringar och ledningar | Visar var borrvätskan kan ta vägen |
| Under | Tryck och flöde, med larm- och stoppgränser | Varnar för igensatt hål och hävning |
| Under | Returflöde och mängden jord som kommer upp | Avslöjar läckage och urspolning |
| Under | Mätning av dubbar och tillsyn längs linjen och i källare | Upptäcker rörelser tidigt |
| Efter | Slutmätning av dubbar, gärna upprepad efter en tid | Sättningar kan komma efteråt |
| Efter | Efterbesiktning, TV-inspektion av korsade avloppsledningar och inmätning | Visar att inget har skadats och var ledningen ligger |
Returflödet är den enklaste indikatorn. Minskar returen utan att något annat har ändrats tar borrvätskan en annan väg: ut i marken, upp mot ytan eller in i en ledning eller källare. Det finns också sonder som mäter trycket nere i hålet och visar det vid riggen.
Vid större dimensioner kan mängden uppspolad jord jämföras med hålets teoretiska volym. Är den betydligt större har jord tagits ut runt hålet.
Skriv in i kontrollprogrammet vem som läser av mätningarna, vid vilka värden borrningen stoppas och vem som beslutar att den får fortsätta. Bestäm det innan riggen står på plats, inte när marken redan rör sig.
Vem ansvarar om vägen eller huset skadas?
Väg
På statlig väg står ledningsägaren, som har tillståndet, för följderna. Enligt Trafikverkets standardvillkor för ledningsärenden kan väghållningsmyndigheten själv åtgärda sättningar efter ett ledningsarbete, på ledningshavarens bekostnad. På kommunala och enskilda vägar sätter väghållaren villkoren.
Byggnader
Den som utför eller låter utföra grävning eller liknande arbete på sin fastighet ska enligt 3 kap. 3 § jordabalken vidta varje skyddsåtgärd som kan anses nödvändig för att förebygga skada på angränsande fastigheter. Ersättningen regleras i 32 kap. miljöbalken, som gäller skador som verksamhet på en fastighet orsakar i sin omgivning, till exempel på grannens hus. Enligt 32 kap. 5 § ersätts skador av grävning eller liknande arbete om skyddsåtgärderna har försummats eller om det har brustit i omsorg vid utförandet. Är arbetet särskilt ingripande eller medför särskild risk ska skadan ersättas även utan försumlighet.
Ansvaret kan träffa både den som låter utföra arbetet och entreprenören som utför det i sin näringsverksamhet, och flera ansvariga svarar solidariskt enligt 32 kap. 6–8 §§. Går ledningen under fastighetsägarens egen byggnad bör ansvaret för skador, besiktning och tillträde i stället stå i avtalet med fastighetsägaren.
Avtal och bevis
Mellan beställare, huvudentreprenör och borrentreprenör avgörs ansvarsfördelningen av kontrakten, till exempel enligt AB 04 eller ABT 06, och av vem som projekterade profilen. Utan förbesiktning och nollmätning är det svårt för någon part att visa om en spricka fanns före borrningen.
Så minskas risken redan i projekteringen
De flesta skador under hus och vägar avgörs innan borrningen börjar.
- Välj sträckning. Gå runt byggnaden om det går. En borrning under ett hus ska vara ett medvetet val, inte en rak linje på kartan.
- Lägg det djupa partiet under objektet. Placera in- och utgång så att huset eller vägen ligger under den raka, djupa delen av banan och inte under bågarna.
- Håll hålet litet. Rym inte större än röret kräver, se rör och dimensionering vid styrd borrning.
- Ta reda på marken. Lös sand och silt med grundvatten, fyllning och block påverkar både sättningsrisken och metodvalet. Kartor, arkiv och borrentreprenörens erfarenhet räcker ofta, och en geoteknisk undersökning görs där underlaget inte räcker, se geoteknisk undersökning inför styrd borrning.
- Välj metod och borrvätska efter marken. I lös friktionsjord nära en grund ska flöde och tryck hållas nere.
- Skriv in kontroller och avtal i förfrågningsunderlaget. Besiktning, dubbar, stoppgränser, ansvar och tillträde till huset. Då ingår de i anbuden.
Konduit är en extern borravdelning för styrd borrning. Vi gör metodval och tar fram tekniskt underlag, väljer och kontrakterar borrentreprenörer bland ett fåtal utvalda företag som vi har samarbetat med i många år och styr produktion, ÄTA och dokumentation. Läs mer om våra tjänster.
Vanliga frågor
Kan man borra under ett hus med betongplatta?
Ja, om banan går i orörd jord tydligt under plattan och det kapillärbrytande lagret, och borrvätsketrycket hålls nere. Ledningar under plattan behöver vara kända, och förbesiktning och mätpunkter ska vara klara före start.
Vad är en sättningsdubb?
En fast mätpunkt, ofta en bult i grunden, sockeln eller beläggningen, vars höjd mäts före, under och efter arbetet. Skillnaden mot nollmätningen visar om marken eller byggnaden har rört sig.
Vem betalar om huset får sprickor efter en borrning?
Det beror på orsaken och på avtalen. Skador på grannfastigheter kan ersättas enligt 32 kap. miljöbalken, och både den som låter utföra arbetet och entreprenören kan bli ansvariga. Under fastighetsägarens eget hus styr avtalet. Utan förbesiktning är det svårt att visa om sprickan fanns före borrningen.