Bentonit och borrvätska vid styrd borrning: miljö, läckage och avfall

Är bentonit farligt?

Bentonit består främst av lermineralet montmorillonit, som sväller i vatten. Samma lera används för att klarna vin och är inom EU godkänd som fodertillsats för alla djurarter enligt förordning (EU) nr 1060/2013. Vid styrd borrning är bentonit grunden i borrvätskan för JT-borrning, och vid hammarborrning används borrmudd. Hur borrvätskan fungerar i hålet beskrivs i guiden till styrd borrning. Här handlar det om vad den kan ställa till med utanför hålet.

Vad säkerhetsdatabladet säger

I de flesta säkerhetsdatablad är bentonit inte klassat som farligt. Det som lyfts fram är dammet. Leran kan innehålla små mängder kristallin kiseldioxid, främst kvarts, och beroende på hur stor andel som är fin nog att andas in anger en del leverantörer en hälsofara för lungorna vid långvarig eller upprepad inandning. Det är produktens eget datablad som gäller.

I praktiken betyder det andnings- och ögonskydd när säckar töms i blandaren. Färdigblandad borrvätska dammar inte. Den torkar ut huden och gör ytor hala, men den är inte giftig.

I vatten är grumlingen problemet

Når borrvätskan en bäck, ett dike eller en sjö grumlas vattnet. Leran lägger sig sedan på botten och kan täcka bottendjur, växter och fiskrom, och i ett litet vattendrag kan även en begränsad mängd göra skada. I en brunn ger bentonit grumligt vatten, och i dagvattenledningar och dräneringar kan den sätta igen rören. Bentonit är alltså inte farligt på samma sätt som olja eller kemikalier, men ett läckage är ändå en miljöskada.

Tillsatser och vad beställaren bör begära ut

Borrvätska är sällan bara vatten och bentonit. Receptet anpassas efter marken, och många bentonitprodukter för styrd borrning är färdiga blandningar med tillsatser redan i säcken. Vanliga tillsatser:

Begär ut före start

• Handelsnamn på alla produkter som ska användas, även färdigblandad bentonit.
• Aktuella säkerhetsdatablad på svenska för varje produkt.
• Beräknad åtgång och hur förbrukningen redovisas i borrprotokollet.
• Att nya produkter meddelas innan de används.

I Trafikverkets entreprenader ingår kraven i riktlinjen TDOK 2010:310 om kemiska produkter i de generella miljökraven, och granskningen görs i Trafikverkets kemikaliehanteringssystem Chemsoft. Andra beställare har ofta egna granskningsrutiner. Kraven bör stå redan i förfrågningsunderlaget.

Borrvätskeläckage (frac-out)

Vid ett frac-out tar sig borrvätska ut ur borrhålet och upp till markytan, ut i ett vattendrag eller in i ledningar, brunnar och källare.

Orsaker

• Trycket i hålet blir högre än marken klarar, så att jorden spricker upp. Risken är störst där täckningen är liten, till exempel nära in- och utgången.
• Vätskan hittar en befintlig väg: grovt grus, sprickor i berg, gamla borrhål, brunnar, dräneringar eller fyllningen i en befintlig ledningsgrav.
• Hålet sätts igen när borrkaxet inte spolas ut, till exempel för att borrningen går för fort eller leran sväller. Trycket bakom stoppet stiger då snabbt.

Så förebyggs det

• Tillräcklig täckning. Vid större eller känsliga passager kan man räkna på vilket tryck marken tål längs profilen.
• Borrvätska anpassad till marken, och ett flöde och en framdrift som håller hålet rent.
• Löpande kontroll av tryck och returflöde, och någon som håller uppsikt längs sträckan. Kommer mindre vätska tillbaka till gropen än vad som pumpas ner, är det skäl att stanna upp och ta reda på varför.
• Inventering av brunnar, dräneringar och källare nära sträckan. SGU:s brunnsarkiv visar många borrade brunnar men inte alla, så fråga även fastighetsägarna. Befintliga ledningar tas fram med ledningsanvisning.

Beredskapsplan

Före start ska det finnas en plan som anger vid vilka tecken borrningen stoppas och vem som beslutar, vilken utrustning som finns på plats, vem som kontaktas och hur händelsen dokumenteras. Utrustningen är typiskt sandsäckar, absorptionsmedel, pumpar och tillgång till slamsugningsbil. Kontaktlistan bör omfatta beställare, markägare, tillsynsmyndighet och, i ett vattenskyddsområde, vattentäktens huvudman.

Om det ändå läcker

1. Stoppa eller minska pumpningen.
2. Begränsa spridningen med sandsäckar eller jordvallar, och skydda dagvattenbrunnar och diken.
3. Sug upp vätskan och informera enligt beredskapsplanen.
4. Dokumentera plats, ungefärlig mängd och åtgärder.
5. Ta reda på orsaken och ändra tryck, flöde, recept eller arbetssätt innan borrningen fortsätter.

Under vatten går läckage sällan att samla upp. Mer om det i guiden om styrd borrning under vattendrag.

Borrning i vattenskyddsområde

Vattenskyddsområden beslutas av länsstyrelsen eller kommunen enligt 7 kap. 21–22 §§ miljöbalken, och varje område har egna skyddsföreskrifter. Områdena delas ofta in i primär, sekundär och tertiär skyddszon, med strängast regler närmast vattentäkten, se Havs- och vattenmyndighetens vägledning. Om en sträcka berörs syns i Naturvårdsverkets kartverktyg Skyddad natur och hos kommunen.

Läs de lokala föreskrifterna

Föreskrifterna skiljer sig mycket mellan områden. Schakt- och markarbeten kan kräva tillstånd eller anmälan, ibland med undantag för vissa ledningsarbeten, och borrning kan vara förbjuden eller tillståndspliktig i de inre zonerna. Det är inte alltid självklart om styrd borrning räknas som schaktning, borrning eller ledningsarbete. Fråga tillsynsmyndigheten, oftast kommunens miljönämnd, och räkna med handläggningstid om tillstånd krävs.

Krav på borrvätska och tillsatser

En del av borrvätskan tränger normalt ut i marken genom hålväggen, och i grus eller sprickigt berg kan förlusterna bli stora. Tillsynsmyndigheten eller beställaren kan därför vilja granska receptet i förväg, kräva att bara bentonit och vatten används eller att varje tillsats godkänns, och att förbrukning och förluster redovisas. Välj ett recept med så få tillsatser som möjligt.

Spill av bränsle och olja

För vattentäkten är bränsle och hydraulolja farligare än bentonit. Föreskrifterna begränsar ofta hur mycket petroleumprodukter som får hanteras utan tillstånd och kan reglera tankning och uppställning av maskiner. Vanliga försiktighetsmått är tankning över uppsamlingskärl, absorptionsmedel vid riggen och miljöanpassad hydraulolja enligt svensk standard SS 155434. Föreskrifterna kan också kräva att spill som kan skada vattentäkten larmas till 112.

Borrslam: avfall, avvattning och mottagning

Borrvätska som inte kan användas igen blir borrslam: vatten, bentonit, tillsatser och borrkax. Det är avfall, och den som har avfallet ansvarar för att det klassas, transporteras och lämnas till någon som får ta emot det. Vem det är ska framgå av avtalet.

Är borrslam farligt avfall?

Normalt inte. Enligt avfallsförordningen (2020:614) är avfall farligt när dess avfallskod i bilaga 3 är markerad med asterisk. Förordningen har en egen grupp för borrslam, där oljehaltigt borrslam och borrslam med farliga ämnen räknas som farligt avfall. Bentonit, vatten och ren jord ger inte de egenskaperna.

Slammet kan bli farligt avfall om man borrar genom förorenad mark, om olja eller diesel hamnar i det, eller om farliga tillsatser används i sådan mängd att slammet får farliga egenskaper. Avfallskod och eventuella analyser stäms därför av med mottagaren innan slammet körs iväg. Är slammet farligt avfall tillkommer krav på bland annat anteckningar och rapportering till Naturvårdsverkets avfallsregister.

Avvattning och transport

Borrslam är mest vatten. Det kan avvattnas genom sedimentering i container, med flockningsmedel och centrifug eller i filtersäckar av geotextil, på plats eller hos mottagaren. Flockningsmedel är också kemiska produkter med egna datablad. Det avskilda vattnet kan innehålla lera och tillsatser och släpps inte i dagvattenbrunnar eller diken utan klartecken.

Flytande slam körs med slamsugningsbil, avvattnat slam i container. Transportören ska ha tillstånd att transportera avfall och mottagaren rätt att ta emot det. Spara vägsedlar och mottagningskvitton till dokumentationen. Att sprida slammet på åkermark eller använda det som fyllnad kan kräva anmälan eller tillstånd, så stäm av med kommunens miljöförvaltning. Hur slamhanteringen påverkar ekonomin beskrivs i vad styrd borrning kostar.

Kan borrvätskan återvinnas på plats?

Ja, och det görs nästan alltid. Returflödet pumpas till en återvinningsanläggning där skakssiktar tar bort grövre kax och hydrocykloner avskiljer sand och silt, ibland kompletterat med en centrifug. Den renade vätskan går tillbaka till blandningstanken och kontrolleras löpande för densitet, viskositet och sandhalt.

Återvinning minskar åtgången av vatten och bentonit, antalet transporter och mängden avfall. Anläggningen kräver plats, kraft och personal, men bara mycket korta borrningar i gynnsamma förhållanden klarar sig utan den. Då samlas vätskan i stället upp i groparna och sugs upp, och all använd vätska blir avfall.

Konduit arbetar som extern borravdelning: kalkyl och metodval, val och kontraktering av borrföretag bland ett fåtal utvalda borrentreprenörer som vi har samarbetat med i många år, produktionsstyrning och dokumentation. Krav på borrvätska, beredskap och slamhantering kommer då med redan när borrföretaget kontrakteras. Läs mer om våra tjänster.

Vanliga frågor