Vad kostar styrd borrning – och vad påverkar priset?

Därför finns inget fast pris per meter

Den vanligaste frågan om styrd borrning är vad den kostar per meter. Frågan är rimlig, men svaret blir sällan användbart. Två borrningar med samma längd kan kosta helt olika mycket, och två anbud med olika meterpris kan innehålla helt olika saker. Det beror på att mycket av kostnaden inte hänger på längden:

• Etableringen är en fast kostnad. Oavsett borrlängd ska rigg och borrvätskeutrustning transporteras till platsen, ställas upp och flyttas igen, och personalen ska ta sig dit.
• Korta borrningar blir dyrare per meter. Etablering, gropar och arbetet vid in- och utgång fördelas på få meter.
• Marken styr tempot. I lera och sand går det ofta snabbt. Block, grus och berg sänker tempot, sliter på verktygen och kan kräva en annan metod.
• Osäkerhet prissätts. Är underlaget tunt räknar utföraren in risken eller reserverar sig och tar kostnaden som ÄTA senare.
• Omfattningen skiljer sig. Ett meterpris kan gälla bara borrningen, eller också gropar, borrvätska, svetsning, inmätning och dokumentation.

Det här påverkar kostnaden

Samma faktorer styr priset i varje passage.

Längd, dimension och antal rör

Längden avgör borrtiden och vilken borrigg som behövs. Dimensionen kan påverka ännu mer. Ett större rör kräver ett större hål, och det betyder fler rymningssteg, mer borrvätska, större dragkraft och ofta en rigg i högre tonklass. Dras flera rör in i ett knippe måste hålet rymmas för hela knippet.

Rörmaterial och böjradie

PE-rör är böjliga och klarar en relativt snäv borrbåge. Stålrör kräver en betydligt större böjradie, och då behöver borrningen längre sträcka för att nå ner till rätt djup och komma upp igen. Det ger en längre borrning och större krav på arbetsytor. Även borrstängerna har en minsta böjradie som profilen måste klara.

Markförhållanden, berg och metodval

Marken är ofta den största osäkerheten. I lösa jordarter som lera och sand används ofta JT-borrning, även kallad jetborrning, där borrvätska under högt tryck hjälper borrhuvudet att lösa upp marken. I berg och i morän med block används ofta AT-borrning, där ett inre borrör driver borrkronan medan det yttre röret styr. I hårt berg kan man också borra med hammare. Borrning i berg och block går långsammare, sliter mer på verktygen och kan kräva extra utrustning, som kompressor eller högtryckspump för hammaren.

Svårast är ofta blandad mark, som lera ovanpå berg, där borrhuvudet kan böja av och borrhålet bli svårt att hålla öppet. Är det osäkert om JT-borrning tar sig igenom kan en provborrning med JT göras på beställning. Den kostar något, men eftersom JT är billigare än AT kan den hålla nere den totala kostnaden. Läs mer om styrd borrning i berg och AT-borrning.

Djup, borrprofil och korsande hinder

Ju djupare borrningen ska gå, desto längre sträcka krävs för att komma ner och upp igen. Djupet styrs av krav på täckning under väg, spår eller vattendrag och av befintliga ledningar som ska passeras med säkerhetsavstånd. Där man inte kan gå ovanför borrhuvudet med sökaren, till exempel under breda vattendrag och ibland under spår, kan det behövas kabelbundna styrsystem, och det ökar kostnaden.

Arbetsytor och etablering

Borriggen behöver plats på ingångssidan tillsammans med utrustning för borrvätska. På utgångssidan ska röret, om det svetsas ihop, normalt ligga färdigsvetsat i hela sin längd, så att indragningen kan gå utan avbrott. Mindre rör på trumma kan dras in direkt från trumman och kräver mindre yta. Saknas plats för en hel rörsträng måste röret svetsas i etapper under indragningen, och varje stopp ökar risken att röret fastnar.

Borrvätska

Borrvätskan för ut borrkax, stabiliserar borrhålet och smörjer röret vid indragningen. Vid JT-borrning är den vatten med bentonit, och vid hammarborrning används borrmudd. Den samlas upp i groparna och renas nästan alltid i en återvinningsanläggning och används igen. Bara vid mycket korta borrningar under gynnsamma förhållanden klarar man sig utan återvinning, och då sugs vätskan ofta upp med slamsugningsbil. Det som blir över transporteras bort och lämnas till en mottagare som får ta emot det. Stora dimensioner och långa borrningar ger stora volymer. Nära vattendrag är kraven högre, se styrd borrning under vattendrag.

Tillstånd, trafik, arbetstider och dokumentation

Borrning under statlig väg kräver Trafikverkets tillstånd för ledningsarbete inom vägområdet, och en passage under järnväg kräver avtal med banhållaren innan arbetet börjar. I gatumark gäller kommunens tillstånd. Villkoren, till exempel om djup och placering av gropar, påverkar både metod och pris. Trafikverkets ledningstillstånd är avgiftsfritt, men för en ny ledning som läggs längs vägen tas en engångsersättning ut.

Arbete på eller vid väg kräver godkända trafik- och skyddsanordningar. På kommunal gata gäller en trafikanordningsplan, TA-plan, som kommunen godkänner. För ledningsarbete på statlig väg står kraven i en villkorsbilaga till Trafikverkets ledningstillstånd. Kommuner tar ofta ut avgifter för schakttillstånd och TA-plan. Läs mer om styrd borrning under väg och järnväg.

Begränsade arbetstider ger färre effektiva timmar per skift. Borrprotokoll, inmätning och relationsunderlag tar också tid och behöver finnas med i kalkylen. Kontrollera att de ingår i priset. Riggens loggade värden ingår normalt inte i dokumentationen. De kan beställas som tillägg, men det kräver extra administration för varje borrning.

Översikt: faktorer och hur du minskar risken

Totalkostnad: styrd borrning jämfört med schakt

Räknar man bara på själva ledningsförläggningen kan schakt se billigare ut. Men en schakt genom gata, väg eller tomt drar med sig kostnader som inte syns i ett meterpris för grävning. Med styrd borrning berörs ytan bara vid in- och utgång.

• Återställning. Asfalt, kantsten, plattor och grönytor ska återställas, ofta enligt kommunens eller väghållarens krav.
• Trafikanordning. En schakt i gata kräver TA-plan, avstängningar och skyltning under hela arbetstiden. En borrning påverkar oftast trafiken bara vid groparna.
• Massor. Schaktmassor ska grävas upp, köras bort och ersättas med fyllnadsmaterial. Förorenade massor gör det dyrare.
• Tid och störning. En lång schakt kan pågå i veckor. Samma sträcka kan ofta borras på betydligt kortare tid, med mindre påverkan på trafik, angöring och grannar.
• Skaderisk. Schakt bland befintliga ledningar innebär risk för grävskador längs hela sträckan. En borrning kräver också full kännedom om ledningarna, men marken grävs bara upp på några få ställen.
• Klimatpåverkan. Mindre massor att gräva, transportera och ersätta ger ofta lägre klimatpåverkan.

Under väg och vattendrag och i bebyggd miljö blir styrd borrning därför ofta det mest kostnadseffektiva valet totalt, även när meterpriset är högre. Under statlig väg tillåter Trafikverket genomgrävning bara i särskilda fall, så där står valet oftast mellan borrning och rörtryckning. Under järnväg i drift är schakt sällan ett realistiskt alternativ.

När schakt ändå är billigare

Styrd borrning är inte alltid rätt val, se även fördelar och begränsningar med styrd borrning. Schakt kan vara mer ekonomiskt när

• sträckan är kort och går i öppen mark utan hårdgjorda ytor att återställa,
• ledningen ska ligga grunt i lättgrävd mark utan korsande hinder,
• ledningen ska ha många anslutningar, brunnar eller avgreningar,
• det gäller självfallsledningar med litet fall, där lutningen måste hållas mycket noggrant.

För kabel och fiber i öppen terräng kan även plöjning vara ett alternativ. Ofta blir kombinationen bäst: schakt där det är enkelt, borrning där ytan är dyr eller omöjlig att gräva upp.

Så får du ett rättvisande prisunderlag

Ett pris är aldrig bättre än underlaget det bygger på. Ju mer som är känt före anbudet, desto mindre behöver räknas in som risk eller lämnas som reservation. Skicka gärna med:

• sträckning på karta eller ritning, med lägen för in- och utgång om de är bestämda
• längd och önskat djup, eller krav på täckning under väg, spår eller vattendrag
• dimension, antal rör och rörmaterial
• korsande objekt som vägar, spår, diken, vattendrag och byggnader
• geoteknisk undersökning eller annat som visar jordarter, block och bergnivå
• kända ledningar och ledningsanvisningar, till exempel via Ledningskollen
• tidplan och tider då arbete får utföras
• tillstånd som finns eller är sökta, och vem som ansvarar för dem
• krav på dokumentation, inmätning och leveransformat

Saknas något går det ändå att ta fram ett underlag, men med tydligt angivna förutsättningar. Vill du pröva en sträckning själv ritar Borrplaneringskalkylatorn borrprofilen utifrån längd, djup, vinklar, rör och mark.

Så arbetar Konduit i anbudsskedet

Konduit är en extern borravdelning för entreprenörer. I anbudsskedet granskar vi förfrågningsunderlaget, bedömer metod, AT eller JT, pekar ut risker och möjliga ÄTA-poster och tar fram ett prisunderlag med tydliga avgränsningar till ditt anbud. Vid tilldelning kontrakterar vi utförandet hos ett fåtal utvalda borrentreprenörer som vi har samarbetat med i många år och ansvarar för produktionsstyrning, ÄTA-hantering och dokumentation. När rörtryckning eller jordraket passar bättre kan vi erbjuda det också. Läs mer om vårt anbudsstöd och ansvar för borrentreprenaden.

Vanliga misstag som fördyrar borrningen

De flesta fördyringar går att förutse. Vanliga orsaker är:

• Ingen bedömning av marken. Utan befintliga uppgifter eller erfarenhet av liknande mark blir marken en gissning, med risk för fel metod, fel tidplan och tvist om ÄTA.
• Underskattade block och berg. Block i morän och bergnivå är svåra att bedöma i förväg. Där det är osäkert om JT tar sig igenom kan en provborrning med JT ge besked. Att byta från JT- till AT-borrning mitt i projektet kostar tid och pengar.
• Okända ledningar. Utan ledningsanvisning och utsättning upptäcks ledningar först under borrningen, med stopp, ny profil eller skador som följd.
• För lite plats för rörsträngen. Röret måste då svetsas i etapper under indragningen, vilket tar längre tid och ökar risken.
• Fel böjradie. En profil som inte tar hänsyn till rörets och stängernas böjradie måste göras om, ofta med längre sträcka och flyttade gropar.
• Sena tillstånd. Maskiner och personal står still, eller så måste borrningen planeras om.
• Oklara ÄTA-gränser. Vem betalar om borrningen möter berg där underlaget visar lera? Vem gräver groparna, hanterar borrvätskan och återställer? Det ska stå i avtalet före start.

Vanliga frågor