Vad är en jordraket och hur fungerar den?
En jordraket är ett slagverktyg format som en cylinder med spetsig nos. En kolv inuti, oftast driven av tryckluft från en kompressor, slår gång på gång mot nosen och höljet och driver raketen framåt. Jorden borras inte ut utan trycks undan och packas runt hålet, så inga massor behöver tas om hand. Den brittiska branschföreningen UKSTT beskriver metoden under namnet impact moling.
Raketen läggs i en startgrop på rätt djup och riktas med ett sikte mot en mottagningsgrop på andra sidan vägen. Röret kan kopplas direkt bakom raketen och följa med genom hålet, eller dras in efteråt. Kabeln eller fiberslangen dras sedan i röret. Fastnar raketen kan den backas ut.
Trycka kabel under väg: tre metoder med samma namn
I vardagligt tal kallas flera metoder för att trycka kabel under vägen:
- Jordraket. Ostyrt slagverktyg för korta sträckor och små dimensioner.
- Rörtryckning. Röret trycks fram i rak linje från en tryckgrop, se rörtryckning eller styrd borrning.
- Styrd borrning. En styrbar pilotborrning följs med sökare, hålet rymms upp och röret dras in, se guiden om styrd borrning.
Fråga därför vilken metod som avses när det står tryckning i en offert. Fler metoder jämförs i översikten över schaktfria metoder.
Hur långt och i vilken mark fungerar en jordraket?
Jordraketen är gjord för korta skott. Byafiber skriver i en byggrapport om tryckning under väg att en jordraket passar på sträckor upp till cirka 15 meter, i jord utan för mycket sten. UKSTT anger att raketer kan hålla riktningen upp till omkring 30 meter, men bara under rätt markförhållanden. En liten vinkelavvikelse i startgropen blir dessutom större ju längre raketen går.
Jorden måste gå att tränga undan och packa:
- Lera och silt fungerar oftast bra.
- Sand och stenfri fyllning fungerar, men i mycket lös jord får raketen dåligt mothåll.
- Morän med sten och block, vanlig i Sverige, är svårare. Stenar kan stoppa raketen eller leda bort den.
- Berg går inte.
Djup och gropar bestämmer längden
Raketen måste gå tillräckligt djupt för att inte lyfta markytan. UKSTT anger en täckning på minst tio gånger raketens diameter. Under en väg är väghållarens djupkrav oftast större än så.
Groparnas läge avgör hur långt skottet blir. Trafikverkets vägledning för ledningsarbete inom enskilda vägar anger att tryck- och borrgropar ska ligga minst 3,5 meter från vägkant till närmaste schaktkant och att ledningen ska tryckas minst 1,5 meter under vägens yta. Skottet blir då minst vägens bredd plus sju meter. Är vägen sex meter bred blir det minst 13 meter, nära de cirka 15 meter som Byafiber anger. Under statliga vägar, med diken och slänter på båda sidor, blir sträckan ofta längre.
Varför går en jordraket inte att styra?
En vanlig jordraket har ingen styrmekanism och oftast ingen sändare. Riktningen bestäms helt av inriktningen i startgropen. Sedan går raketen dit marken släpper fram den, och ingen vet var den är förrän den kommer fram i mottagningsgropen, eller inte gör det. Därför är jordraketen generellt en osäker metod som är mycket beroende av platsen. Styrbara raketer finns, men enligt UKSTT används de sällan.
Vid styrd borrning sänder en sond i borrhuvudet lutning och klockläge, och en sökare på markytan visar djup och läge. Avvikelser rättas under borrningen, och läget förs in i borrprotokollet för varje stång. Jordraketen riktas en gång, borrhuvudet styrs hela vägen.
Vad händer när raketen träffar sten?
Mindre stenar trycks undan. En större sten eller ett block kan stoppa raketen eller få den att glida av och fortsätta snett. Samma sak kan hända mot en okänd ledning. Följden kan bli att
- raketen kommer upp i diket eller går så grunt att beläggningen lyfts,
- den missar mottagningsgropen och måste backas ut eller grävas fram,
- den träffar en befintlig kabel eller ledning,
- röret hamnar grundare än väghållaren kräver, utan att någon märker det.
Där sten och block väntas är en metod som klarar dem, till exempel AT-borrning, ett säkrare val, se styrd borrning i berg och blockig morän.
Är marken okänd, gräv en provgrop i linjen innan skottet. Det går fortare att hitta en sten i en provgrop än att leta efter en raket som fastnat under vägen.
När är styrd borrning bättre för en kort passage?
Etableringen för styrd borrning är större än för en jordraket och riggen tar mer plats, men i gengäld vet man var röret ligger. Styrd borrning är normalt det bättre valet när
- sträckan är längre än en jordraket säkert klarar,
- marken innehåller sten, block eller berg, eller är okänd,
- andra ledningar korsas eller ligger nära linjen,
- passagen ska under diken eller trummor och djupet behöver varieras,
- väghållaren eller ledningsägaren kräver borrprotokoll och inmätning,
- flera rör ska ligga i samma passage, eller dimensionen är större än raketen klarar,
- vägen är hårt trafikerad eller nyasfalterad, så att en skada i vägkroppen får stora följder.
Jordraketen kan räcka när sträckan är kort och rak, marken stenfattig och känd, inga ledningar ligger nära linjen och väghållarens villkor går att uppfylla. Typfallen är en servis under en uppfart, en gångväg eller en smal enskild väg.
| Egenskap | Jordraket | Styrd borrning |
|---|---|---|
| Styrning | Ingen, riktas in i startgropen | Styrs i höjd och sidled under hela borrningen |
| Läge under marken | Okänt mellan groparna | Avläses med sökare och förs in i borrprotokoll |
| Längd | Korta skott, ofta upp till cirka 15 m | Från några meter till flera hundra meter, ibland längre |
| Mark | Jord som går att tränga undan, utan mycket sten | Lera och sand med JT, sten, block och berg med AT |
| Arbetsplats | Gropar på rätt djup på båda sidor | Rigg på markytan och gropar för borrvätska vid start och mål |
| Dokumentation | Rörändarna kan mätas in | Borrprotokoll för varje stång och inmätning |
För en enstaka kort passage väger etableringen tungt, och där kan jordraketen vara det enklare alternativet. Vad som driver kostnaden vid borrning beskrivs i vad styrd borrning kostar.
Tillstånd behövs även för en jordraket
Kraven gäller ledningen och arbetet i vägområdet, inte vilken maskin som används. Vem som är väghållare syns i NVDB på karta.
Statlig väg
Enligt 44 § väglagen får ledningar inte dras inom vägområdet för en allmän väg utan väghållningsmyndighetens tillstånd. För statliga vägar är det Trafikverket, och tillståndet innehåller villkor om bland annat djup och var groparna får ligga. Ansökan och krav beskrivs i styrd borrning under väg och järnväg.
Enskild väg
Väglagen gäller inte enskilda vägar. Där behövs ett avtal med väghållaren, oftast en vägförening eller samfällighetsförening. Enligt Trafikverkets vägledning får ledningsägaren inte tillträde till vägområdet utan avtal, djupet kan behöva vara mer än 1,5 meter vid vägar med kraftigare överbyggnad och tryckdjupet bör stå i avtalet.
Kommunal gata
Även om gatan inte grävs upp är groparna schakter. Hamnar de i gatumark kräver kommunen normalt schakttillstånd och en godkänd trafikanordningsplan, TA-plan.
Egen uppfart
Ska du borra ett rör under uppfarten på den egna tomten behövs inget tillstånd från någon väghållare, men befintliga ledningar måste vara kända. Begär ledningsanvisning via Ledningskollen, och tänk på att fastighetens egna ledningar, som el till ett garage eller en avloppsledning, normalt inte finns där. Når passagen in i vägområdet, till exempel under diket vid vägen, gäller väghållarens regler.
Så planeras en kort passage under väg eller uppfart
El och vattenslang i samma passage
El och vatten till en brunn eller ett uthus kan gå i samma passage, men lägg dem i var sitt rör. Då kan kabeln bytas utan att vattenledningen påverkas, och ett läckage fyller inte kabelröret med vatten. Med styrd borrning kan två rör dras in i samma hål. Med jordraket blir det två skott, eller ett grövre skyddsrör som båda rören dras in i efteråt.
Djupet styrs av det krav som går djupast, och för en vattenledning är det ofta frostfriheten. Snö isolerar marken och påverkar hur djupt den fryser, visar forskning vid Luleå tekniska universitet. En plogad vägbana saknar det skyddet, så tjälen kan gå djupare under vägen än i marken bredvid. Elkabeln hör till elinstallationen, som enligt Elsäkerhetsverket i regel ska utföras av ett registrerat elinstallationsföretag.
Checklista före skottet
- Väghållare. Vem äger vägen, och vilka krav gäller för djup, gropar och avstånd till trummor?
- Ledningar. Ledningsanvisning, utsättning och provgrop där linjen korsar en ledning.
- Mark. Provgrop eller sondering om det kan finnas sten och block.
- Längd och djup. Blir skottet långt eller djupt när groparna ligger rätt, välj styrd borrning.
- Dokumentation. Mät in rörändarna och notera djupet, så att passagen kan redovisas för ledningsägare och väghållare.
Konduit är en extern borravdelning för entreprenörer med passager under väg, järnväg och vatten. Vi gör metodvalet mellan AT och JT och tar fram tekniskt underlag för tillståndsansökan. Vi kan också erbjuda jordraket och rörtryckning där platsen passar för det. Arbetet utförs av ett fåtal utvalda borrentreprenörer som vi har samarbetat med i många år, och vi levererar borrprotokoll, inmätning och relationsunderlag. Läs mer om våra tjänster eller skicka en förfrågan om din passage.
Vanliga frågor
Hur djupt ska en jordraket gå under en väg?
Det bestämmer väghållaren. Under statlig väg kräver Trafikverket minst 1,5 meter under vägytan och minst 0,55 meter under dikesbotten i väl rensat skick. För enskilda vägar anger Trafikverkets vägledning också minst 1,5 meter under vägens yta, men djupet bestäms i avtalet med väghållaren. Raketen behöver dessutom en täckning på minst tio gånger sin diameter för att inte lyfta markytan.
Kan en jordraket gå genom sten eller berg?
Inte genom berg. Mindre stenar trycks undan, men större stenar och block kan stoppa raketen eller leda bort den. I blockig mark eller där berg kan finnas är styrd borrning med AT-teknik ett säkrare val.
Hur får man en vattenslang under en väg utan att gräva upp den?
Med en jordraket eller styrd borrning från gropar på var sin sida om vägen, efter avtal eller tillstånd från väghållaren. Lägg vattenledningen frostfritt i ett skyddsrör, och kabeln i ett eget rör om el ska till samma ställe.