Vad är rörtryckning och hur går det till?
Rörtryckning är ett samlingsnamn för schaktfria metoder där röret självt trycks eller drivs genom marken i rak linje. Arbetet utgår från en tryckgrop på ledningens nivå. Där står en tryckram med hydrauliska cylindrar som tar spjärn mot ett mothåll och trycker röret framåt, längd för längd, tills det når mottagningsgropen på andra sidan hindret.
Jorden framför röret tas ut genom röret, med skruv, spolning eller transportband, eller trängs undan vid pilotrör och små dimensioner. Kvar i marken blir antingen själva ledningen, till exempel ett betongrör för självfall, eller ett skyddsrör som ledningen dras in i efteråt.
Arbetsgången i korthet
- Förundersökning: ledningsanvisning, geoteknik och grundvatten.
- Gropar: tryckgropen grävs, spontas eller byggs som sänkbrunn till ledningens djup. Mottagningsgropen kan vara mindre.
- Inriktning: tryckramen riktas mot projekterad linje och lutning, oftast med laser.
- Tryckning: rören trycks fram ett i taget. Stålrör svetsas ihop i gropen, betongrör fogas med skarvar som tål tryckkraften.
- Mottagning: i ett skyddsrör dras medieröret in på distanshållare och ändarna tätas.
- Inmätning: läge och höjd mäts in, och för självfallsledningar kontrolleras fallet.
Olika sätt att trycka rör
Under samma namn ryms metoder som skiljer sig i styrning, mark och dimension. Branschföreningen SSTT beskriver flera av dem i sin guide för beställare, och en bredare genomgång finns i artikeln om schaktfria metoder.
| Metod | Så fungerar den | Styrning | Mark |
|---|---|---|---|
| Tryckning med skruv (augerborrning) | Ett stålrör trycks fram medan en skruv inuti röret för ut jorden till tryckgropen | Riktas i gropen, styrs inte under tryckningen | Lera och sand, inte större sten eller berg |
| Hammarborrning | Stålröret borras fram med topphammare eller sänkhammare | Riktas i gropen, styrs inte under borrningen | Sten, block och berg, med försiktighet i lös lera |
| Styrd rörtryckning med pilotrör | Ett styrbart pilotrör trycks först, sedan vidgas hålet och röret trycks efter | Styrs löpande mot en optisk referens i tryckgropen | Lera, silt och sand, men lös mark försämrar precisionen och block stoppar piloten |
| Betongrörstryckning och mikrotunnling | Betongrör trycks bakom en styrbar front eller en fjärrstyrd tunnelborrmaskin | Styrs löpande med laser | Betongrörstryckning främst i lera, mikrotunnling i de flesta jordar utom lös lera |
Hammarborrning ger buller och vibrationer, och SSTT rekommenderar en riskanalys för dem vid arbete nära fastigheter i tätort.
Rörmaterial
Stål är inte vanligt i Sverige. Om det används beror på beställningen, till exempel när ett skyddsrör av stål krävs under väg eller järnväg. Stålröret svetsas ihop i gropen och tål stora tryckkrafter. För tryckledningar anger Trafikverket att det yttre korrosionsskyddet inte får skadas vid genomtryckning.
Betongrör används för grövre självfallsledningar. Det är särskilda tryckrör, med skarvar som tål tryckkraften och mellanlägg som fördelar den. Även glasfiberarmerad plast (GAP), polymerbetong och keramiska rör förekommer. Krav på rör och fogar finns i SS-EN 14457, och utförande och provning av schaktfritt byggda avloppsledningar i SS-EN 12889.
Hur långt och hur grovt
Gränserna beror på metod, mark och dimension. Tryckningar under vägar är oftast några tiotal meter. Den danska vägledningen Styrbare metoder – bygherrevejledning anger högst 100 meter för pilotrörsmetoden. Betongrörstryckning och mikrotunnling klarar längre drivningar, och betongrör trycks i dimensioner upp till omkring 3 meter. Längden begränsas av tryckkraften som rör och mothåll tål, friktionen längs röret och hur väl jorden kan tas ut.
Hur exakt blir en tryckning?
Precisionen beror på om metoden styrs. Vid skruvtryckning och hammarborrning riktas röret i tryckgropen och styrs inte därefter. Sten, block och skiktad jord kan få röret att vandra, och avvikelsen syns först i mottagningsgropen. För ett skyddsrör kan det vara acceptabelt, om röret är så grovt att medieröret kan läggas med rätt fall inuti det.
Vid styrd rörtryckning sitter ett belyst mål i pilotens styrhuvud. En kamera i tryckgropen läser av läget mot en fast optisk referens, och operatören rättar avvikelser medan piloten trycks fram. Referensen beror inte på djupet, så precisionen i höjd blir hög. Den danska vägledningen anger en läggningstolerans på ±30 millimeter för pilotrörsmetoden och påpekar att toleransen blir sämre i lös jord och löst lagrad friktionsjord.
Självfallsledningar
Precisionen i höjd gör rörtryckning till ett vanligt val för spill- och dagvatten med litet fall. Vid styrd borrning läses djupet av med en sökare på markytan. Den danska vägledningen anger mättoleransen till ±5 procent av djupet, alltså omkring ±15 centimeter på tre meters djup. SSTT anger att JT-borrning kräver mer än 10 promilles lutning för självfallsledningar. Med styrd rörtryckning kan betydligt flackare ledningar läggas. Kontrollera fallet efteråt med inmätning och TV-inspektion.
Rörtryckning eller styrd borrning?
Styrd borrning startar från markytan och följer en båge, medan rörtryckning startar på ledningens djup och går rakt. Hur styrd borrning fungerar beskrivs i guiden om styrd borrning.
| Faktor | Rörtryckning | Styrd borrning |
|---|---|---|
| Linje | Rak mellan groparna | Båge ned och upp, styrs i höjd och sidled |
| Precision i höjd | Hög med styrd pilot eller laser, lägre med ostyrda metoder | Begränsad av sökaren, räcker sällan för flacka självfall |
| Längd | Korta till medellånga passager | Från korta passager till flera hundra meter |
| Gropar | Tryckgrop och mottagningsgrop på ledningens djup | Grunda gropar för borrvätska vid start och mål |
| Rör | Stål, betong, GAP och andra styva rör | Främst PE, stål kräver stor böjradie |
| Arbetsyta | Kring tryckgropen, med upplag för rörlängder | Rigg vid start och plats för hela rörsträngen vid mål |
När rörtryckning är det bättre valet
- Självfallsledningar med litet fall, där höjden måste hållas genom hela passagen.
- Grova betong- eller stålrör som skulle kräva en orimligt stor böjradie i en borrbåge.
- Korta, raka passager där ledningen ändå ligger djupt på båda sidor, till exempel när en självfallsledning ska förlängas under en väg.
- Platser där en borrbåge inte får plats eller där det saknas yta för en hel rörsträng.
När styrd borrning är det bättre valet
- Längre passager, eller där banan behöver gå i båge under diken, trummor och befintliga ledningar.
- Tryckledningar, kabelskydd och fiber, där exakt fall inte behövs.
- Där djupa gropar är svåra att gräva, till exempel vid högt grundvatten, i trånga ledningsstråk eller nära vatten, se styrd borrning under vattendrag.
- Längre sträckor i blockig mark och berg, där AT-borrning kan styras medan hammarborrning bara riktas i gropen, se styrd borrning i berg.
Gropar, yta och tillstånd vid tryckning under väg
Tryckgrop och mottagningsgrop
Tryckgropen ska gå ned till ledningens nivå och vara lång nog för tryckram, mothåll och en rörlängd. Botten måste vara stabil och mothållet klara hela tryckkraften. Under grundvattenytan behövs tät spont eller sänkbrunn, ofta med länshållning. Mottagningsgropen behöver bara rymma röränden och utrustningen som ska tas upp. Runt tryckgropen behövs plats för maskiner, rör och massor, och vid betongrörstryckning och mikrotunnling en container för styrning och övervakning.
Trafikverkets krav vid statlig väg
Enligt Trafikverkets standardvillkor för ledningsärenden ska en ledning som korsar en statlig väg tryckas eller borras, vinkelrätt eller nästan vinkelrätt mot vägen. Tryckdjupet ska vara minst 1,5 meter under vägytan och minst 0,55 meter under dikesbotten i väl rensat skick. Tryck- och borrgropar placeras från dikesbotten eller släntfoten och utåt, minst 3,5 meter från vägbanekant till närmaste schaktkant.
Enligt broschyren Ledningsarbete inom det statliga vägområdet ska tryckningen dessutom ligga under tjäldjupet där det normalt överstiger 1,5 meter, hållas minst 10 meter från vägportar och inte göras under alléträd.
Tillstånd och ledningsanvisning
En ledning i statligt vägområde kräver tillstånd från Trafikverket enligt 44 § väglagen. På kommunal gata krävs kommunens schakttillstånd och en godkänd TA-plan, och under järnväg avtal med Trafikverket eller spårägaren. Gropar utanför vägområdet kräver markägarens medgivande, och ledningsanvisning via Ledningskollen behövs oavsett metod. Mer om kraven finns i styrd borrning under väg och järnväg.
Vad påverkar kostnaden för att trycka rör under en väg?
Ett rättvisande pris kräver att passagen är känd. Kostnaden styrs främst av:
- Metod och precision. Styrda metoder kräver mer utrustning och etablering än en ostyrd tryckning, men kan vara enda sättet att få exakt fall.
- Gropdjup och grundvatten. Djupa gropar, spont, sänkbrunnar och länshållning kan väga tyngre än själva tryckningen.
- Mark. Block och berg som inte fanns i underlaget kan stoppa röret. En ostyrd tryckning kan inte väja, så hindret måste grävas fram eller passagen göras om.
- Dimension. Grövre rör kräver större tryckkraft, större gropar och tyngre utrustning.
- Etablering. Den väger tungt vid korta passager.
- Skyddsrör. Då tillkommer indragning av medieröret, distanshållare och ändtätning.
- Tillstånd och trafik. Villkoren styr var groparna får ligga, arbetstider och trafikanordningar.
Bedöm marken längs hela tryckningslinjen, inte bara vid groparna. Ett enda block i linjen kan stoppa en ostyrd tryckning.
Jämför vad som ingår i anbuden och vem som bär risken för hinder i marken. Samma resonemang för styrd borrning finns i vad styrd borrning kostar.
Konduit är en extern borravdelning för entreprenörer. I anbudsskedet hjälper vi till att bedöma vilken metod som passar passagen. Utöver styrd borrning kan vi erbjuda rörtryckning när den passar bättre, och jordraket på platser där en ostyrd metod fungerar. Arbetet utförs av ett fåtal utvalda borrentreprenörer som vi har samarbetat med i många år, och vi tar ansvar för entreprenaden fram till relationsunderlag. Läs mer om våra tjänster.
Vanliga frågor
Hur långt kan man trycka ett rör?
Det beror på metod, dimension och mark. Under vägar handlar det oftast om några tiotal meter, med styrda pilotmetoder vanligen upp till omkring hundra meter. Betongrörstryckning och mikrotunnling klarar längre drivningar.
Vad kostar det att trycka rör under en väg?
Det beror på passagen. Kostnaden styrs främst av metod och krav på precision, gropdjup och grundvatten, mark, dimension och väghållarens villkor. Vid korta passager väger etableringen tungt. Läs mer om vad som driver kostnaden för styrd borrning.
Behövs tillstånd för att trycka rör under en väg?
Ja. Under statlig väg krävs tillstånd från Trafikverket enligt 44 § väglagen, och på kommunal gata krävs normalt schakttillstånd och en godkänd TA-plan från kommunen. För enskild väg behövs en överenskommelse med väghållaren.