Kabelförläggning med styrd borrning: kabelskyddsrör, EBR-krav och djupa borrningar

Kabelskyddsrör för styrd borrning: SRS och SRE-P

Kabelskyddsröret ska tåla dragkraften vid indragningen och trycket från marken, och vara slätt invändigt så att kabeln kan dras in utan skador. Borrningen drar in klassade skyddsrör. Vad som sedan läggs i rören, och när, är byggherrens sak.

SRS och SRE-P är EBR-beteckningar för släta kabelskyddsrör med olika styvhet. För styrd borrning levereras grövre rör i raka längder utan muff och stumsvetsas ihop till en sträng före indragningen, medan klenare rör kan dras in direkt från rulle eller trumma.

Tabellen bygger på Wavins datablad för kabelrör för styrd borrning, där rören anges vara tillverkade enligt SS 424 14 37. Kontrollera databladet för de rör som används.

SDR är ytterdiametern delad med godstjockleken. SRE-P har tjockare gods och därmed mindre innerdiameter vid samma ytterdiameter, så stäm av innerdiametern mot kabeln. Ledningsägaren väljer klass, och SDR 17 används där den klassen är godkänd för den aktuella kanalisationen. Svenska kraftnät kräver i sin tekniska riktlinje för markkabelprojektering, som gäller deras egna kabelsystem, att innerdiametern vid schaktfri rörläggning är minst 1,5 gånger kabelns ytterdiameter.

Skarvning med stumsvets

Raka längder stumsvetsas (spegelsvetsas) alltid ihop till en sträng. Elektrosvetsmuffar används inte, eftersom en muff inte kan dras tillbaka genom borrhålet.

Stumsvetsning ger en svetsvulst även på insidan. Wavin skriver i databladet att den kan ge problem vid kabeldragning. Vulsten kan tas bort med ett särskilt verktyg, så stäm av med beställaren vad som gäller i projektet.

Rörknippen och parallella borrhål

Flera kabelskyddsrör kan dras in i samma borrhål som ett knippe eller fördelas på parallella borrhål. Valet styrs av hålstorlek, dragkraft och hur mycket kablarna värmer varandra.

Hur många rör kan dras i ett knippe?

Det finns ingen generell gräns för antalet rör. Vid borrningar för elnät förekommer ofta knippen med två till fyra kabelskyddsrör och ett mindre rör för fiber. Gränsen sätts i praktiken av:

• Håldiametern. Som tumregel rymms hålet upp till ungefär 1,2–1,5 gånger diametern på det som dras in. Det exakta måttet beror på jordart, djup och borrvätska, se guiden om styrd borrning. För ett knippe räknas på knippets samlade diameter.
• Dragkraften. Varje rör har en högsta tillåten dragkraft, och i ett knippe fördelas kraften inte alltid jämnt mellan rören.
• Värmen. Kablar i samma knippe värmer varandra och får lägre belastningsförmåga.

För Svenska kraftnäts egna kabelsystem är kraven hårdare. Där ska varje kabelförband eller faskabel ligga i ett eget rör vid schaktfri rörläggning i jord. Används stålfoderrör vid borrning i berg ska varje stålrör rymma ett helt kabelförband, aldrig en ensam faskabel.

Avstånd mellan parallella borrhål

Det termiska avståndet räknar elkonsulten fram. Borrtekniskt behövs dessutom marginal så att ett nytt hål inte går in i ett hål som redan är borrat eller har rör i sig.

Noggrannheten minskar med djupet. Tillverkare av sökare anger ofta en djupnoggrannhet på omkring 5 procent under goda förhållanden, alltså ungefär 25 centimeter på fem meters djup. Två hål med den osäkerheten kan komma närmare varandra än ritningen visar, så avståndet behöver öka med djupet.

Vilket hål borras först?

Borra hålen i tur och ordning från ena sidan, så att varje nytt hål bara har ett färdigt hål bredvid sig. Borras de yttre hålen först måste det sista träffa mellanrummet mellan två rör, med osäkerhet på båda sidor. Styr nästa pilot efter borrprotokollet och inmätningen från hålet bredvid, inte efter ritningen.

Djup, fyllning och kabelns belastningsförmåga

En kabel värms av strömmen och måste bli av med värmen genom marken. Ju djupare den ligger, desto längre väg har värmen till markytan. Belastningsförmågan, alltså den ström kabeln klarar kontinuerligt utan att ledaren blir för varm, sjunker därför med djupet.

Beräkningsmetoden finns i IEC 60287. Där ökar markens termiska resistans ungefär med logaritmen av djupet, så de första metrarna extra djup märks mest. För mellanspänningskablar finns bland annat omräkningsfaktorer för parallellt förlagda kabelförband i den svenska standarden SS 424 14 16.

Sträckans sämsta punkt bestämmer, så en kort och djup borrning under en väg eller ett vattendrag kan begränsa hela kabeln. I en publicerad teknisk PM från 2023 för en 110 kV-anslutning av en vindpark på Irland beräknades kabeln klara 188 MW i normalt schakt under sommarförhållanden, men drygt 165 MW i en borrning på fem meters djup med alla tre faserna i samma hål. Med tre separata borrhål och en meter mellan rörens centrum blev värdet 187,5 MW.

Borra därför inte djupare än profilen kräver. Stäm av djupet med kabelägarens konsult innan profilen låses, och lämna borrprotokoll och inmätning med verkligt djup så att strömvärdet kan kontrolleras mot det som byggdes.

Fyllningen runt röret

Mellan kabeln och marken finns luften i röret, rörväggen och borrvätska med kax mellan röret och hålväggen. Luft leder värme dåligt. Svenska kraftnät kräver att projektören räknar med luftfyllda rör vid schaktfri rörläggning. Räcker strömvärdet inte ska termiska åtgärder föreslås, till exempel större avstånd mellan kabelförbanden eller bentonitfyllning.

Hur väl bentoniten runt röret leder värme beror på om den ligger kvar, torkar ut eller lämnar luftfickor, och det är svårt att kontrollera i efterhand. Läs mer om bentonit och borrvätska.

EBR-krav vid kabelförläggning: Krav 05:26

EBR är elnätsbranschens regelverk från Energiföretagen Sverige. Kravdokumentet Krav vid kabelförläggning, Krav 05:26, trädde i kraft den 29 maj 2026 och ersätter tidigare versioner av Krav 05.

Det gäller den särskilda verksamhetstypen kabelförläggning i koncessionspliktiga elnät. Hit hör bland annat att förlägga jordkabel och kabelrör och att anordna skyddsfyllning runt kablar och rör. Ett borrlag som drar in kabelskyddsrör i ett koncessionspliktigt nät utför alltså arbete inom verksamhetstypen.

• Företaget ska i sitt egenkontrollprogram kunna visa att alla som medverkar har rätt kompetens innan de arbetar åt elnätsföretaget, även den som leder och planerar arbetet.
• Kompetensen styrks med certifikatet EBR Kabelförläggning. Det gäller bara tillsammans med ett giltigt EBR ESA-certifikat, ESA Maskin och förläggning eller ESA Elektriskt arbete enligt Krav 09:26.
• Grundutbildningen är åtta timmar, lärarledd och på plats. Den repeteras minst vart sjätte år, och ESA minst vart tredje år.
• Den som leder arbetet ska dessutom ha grundläggande kunskap om elnätets uppbyggnad, om arbetsmetoderna i EBR Kabelförläggning max 145 kV (KJ 41:21.1) och om jordning enligt EBR K 25:18.
• Företaget ska vara registrerat hos Elsäkerhetsverket när det arbetar på någon annans anläggning. Utför det bara kabelförläggning behövs ingen elinstallatör för regelefterlevnad.

Korsningar när sol- och vindparker ansluts

En sol- eller vindpark ansluts ofta med en lång kabel till elnätsföretagets station. Varje korsning längs sträckan har en egen ägare med egna krav:

• Statlig väg och järnväg: tillstånd enligt 44 § väglagen för vägen och avtal för järnvägen, båda från Trafikverket och med krav på djup och korsningsvinkel, se styrd borrning under väg och järnväg.
• Vattendrag: en anmälan om vattenverksamhet kan krävas, se styrd borrning under vattendrag.
• Befintliga kablar: kabelägaren bestämmer avståndet och kan kräva anvisning på plats. Enligt Vattenfall Eldistributions riktlinje för ledningsanvisning ska anvisning på plats till exempel alltid göras före grävning eller borrning nära högspänningskablar på 33–150 kV. Se också ledningsanvisning inför borrning.

Korsningarna är också där kabeln ofta får sitt lägsta strömvärde: borrningen går djupare än resten av sträckan, och korsande kablar eller fjärrvärme tillför egen värme. Svenska kraftnät kräver att strömvärdet räcker även där, och att värmeförlusterna hämtas in från den korsande anläggningens ägare. Räkna därför på korsningarna innan borrprofiler och antal borrhål låses.

Krav 05:26 är skrivet för koncessionspliktiga nät. Parkens interna nät kan vara undantaget från koncessionsplikt, så kontrollera i avtalet vilka krav beställaren ställer på personal och utförande.

Elnätsbolagens krav på borrningen

Kraven står i elnätsföretagets tekniska bestämmelser och förfrågningsunderlaget och skiljer sig mellan bolagen. Följande bör vara klart före start:

• Rörtyp, dimension och färg enligt nätbolagets anvisning, med slät insida.
• Minsta täckning och ibland ett största djup. Ett djup utöver nätbolagets norm bör godkännas av kabelägaren, eftersom det påverkar strömvärdet.
• Tätade rörändar, och draglina i rören om nätbolaget kräver det.
• Inmätning av rörens läge och höjd i nätbolagets koordinat- och höjdsystem, borrprotokoll för varje stång och uppgift om vilket rör som är vilket.
• Projekterade toleranser. Svenska kraftnät kräver till exempel för sina kablar att start- och slutpunkt, lutning och toleranser i sida och höjd anges för varje schaktfri rörläggning.

Konduit arbetar som extern borravdelning med anbuds- och kalkylstöd, metodval mellan AT och JT, tekniskt underlag för tillståndsansökan, val och kontraktering av borrentreprenörer bland ett fåtal utvalda företag som vi har samarbetat med i många år, produktionsstyrning, ÄTA och dokumentation i hela Sverige. Läs mer om våra tjänster.

Vanliga frågor